Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Poesien« tan man ge följande gruppering, a) Gamla
Skolan i ny drägt:\Wallin och Franzén. ii) Den
romantiska skolan, som slöt sig till Tysklands nja skola och
Romantiken: Atterbom, Hammarsköld, Palmblad,
Elg-ström, Ingel gren f Albedyhl, Euphrosyne, Sondén, Graf*
ström , Arvidson, A. Fryxell, Hedborn, Börjeson ,
Zei-pel och Rydqvist* c) Göthiska Skolan, som slöt sig
till nationaliteten och göthiskheten: Geijer, Tegnér,
Ling, Afzelius, Nicander, Lindeblad och Beskow. Af
dessa tvenne skolors skrifter uppfostrades och
bilda-des andra skalder af mer eller mindre sjelfständighet.
rf) Sjelfständiga och originella: Stagnelius, Livijn,
Dahlgren, Vitalis, Almqvist, Fahlcrantz, Runebergs
Wieselgren, Wädman. e) De yngre Lyrici: Ingelman,
Bottiger, Fryxell, Ridderstad, Ruda, Sturzenbecker,
Nervander, Cramer, Bahr, Ädlersparre , Lilja, Nybom,
Malmström m. fl. /) Författare af romaner, noveller och
teckningar: ödman, Fröken i?., Cederborgh, Fröken
Cronhjelm, Gumælius, Mamsell RreAmor, Friherrinnan
Knorring, Sparre, O. K., Mellin, Kullberg, Engström%
Unge, Læstadius etc. g) öfversättare: Törnebladf
Thomander, Arnell, Borgström, Djurström, Tranér,
Wallenberg m. fl,
Klassificationen har sina Stora svårigheter, ty dela
knnna författare med skål tillhöra flera klasser, dels kan
det gifvas författare, hvilka icke kunna räknas till
nå-gon klass och derföre måste genom en oväsendtligare
beröring med eller frändskap till andra vid deras sida till-»
kämpa sig ett mm. Befriad från detta val och qtal blef«
ve man, om man såsom t, ev. Hammarsköld och
Wiesel-gren utan någon inre princip lät den ena följa efter den
andra. Det går dock icke an på en historietafla, ty der
måste finnas ett öfverskådligt helt; detta äter kan icke
åstadkommas utan att individerna grupperas. Grupper
åter bilda alltid i verkligheten menniskorna, ty i hvil«
ket område af verksamhet de nedlägga sina krafter och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
