- Project Runeberg -  Svenska poesiens historia / Del 1. Från äldsta tider till 1809 /
33

(1839-1840) [MARC] Author: Carl Lénström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

*

ter hatid utbildades ett eget poetiskt språk och uppkom
ett med storre konst sammansatt skaldeslag* det sä
kallade DröUifewdt eller Drottfnælits som med iakttagandet
af Nordiska skaldekonstens hufvudsakliga tillhörighet y
det nyssnämnda bokstafsrimmet eller rimbokstäfverna*
tillika förehar ett strängare* mera bestämdt
stafvelse-mått* utan må Ifyllning (ett eller flera korta tonlösa ord*
samt dertill har inom samina versrad vissa samljndande
stafvelser* i fornspråket kallade kendingar (linie-rim*
nssonancer) t. ex* Hr af na se ec til Hafnar% Hreea
min-nast tlieir sinna etc. Yngst till sitt ursprung och sin ut*
daniug är väl det* for dessa tiders skalder väl icke
alldeles okända, men af dem mindre ofta begagnade slut«
rimmet* hvilken versart erhöll namn af Runhenda. Man
har räknat mer än etthundra af nordens fornskalder
brukade särskild ta versslag* hvilka alla emgdlertid kunna
hinforas under någondera af nyssnämnda trenne
hufvud-arter^ emedanteglorna för dessa tilläto i användningen
en oändlig mångfald* En rask gång* rikdom och
djerif-het i bilder, djup och stark känsla, ofta höghet oeh
behag* råder i de gamles sång* Dess af bokstafsrimmet
starkt betonade * krigiska r jthm bär prägel af tidens och
skaldernas martialiska lynne. Sällsamma* föråldrade* i
det dagliga talet obrukliga ord och benämningar
uppto-gos eller bibehöllos 1 skalornas språk för att upplyfta
det öfver det hvardagliga och gifva det mera högtidlig*
het» Tillika utmärker det sig* synnerligen i sitt mera
konstigt utbildade skick* genöra bildrika och djerfva* af
fabel-läran Och af naturen hemtade omskrifuingar af
personer och ting» Det var af Omskrifningatncs lyckliga val»
af utsökta* träffande tankebilder* skaldekonstens
mästerskap och skönhet hufvudsäkligen berodde. En saks enkla
namngifning betraktades såsom hörahde till det
alldagliga språket» Skalderna älskade öraskrifvahde
benämningar och sträfvade derhäit* att genom yppig omvexling af
sinnrika bilder, hvorunder ord och hela meningar inne*
Svenska Pøes* Hiet• %

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:03:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lcjsvpo/1/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free