Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litom oss nu betrakta några efterlemnade skrifter
fr&n denna tid: Sæmunds Edda, hedniska, kämpavisor,
sogor etc Sæmunds Edda innehåller Gudasäng ocli
hjel-tesång. Detta är utvecklingsgången af all urpoesi: >;Med
Gudaläran,” säger Geijer (Svea Itikes Häfdcr s. 21)9 o. f.) ,
”hade den börjat.” Gudarne sjelfve och deras prester
hade ju varit de förste skalder? De gamla namnen på
så ug och skaldedikt betyda tillika besvärj ning och bön.
Skaldespråket och dess egenheter ha troligen utvecklat
sig ur det presterliga; och det förras så bestämda
skiljaktighet från prosan, dess talrika, så ofta dunkla,
bilder, omskrifningar och benämningar, den mängd af
eljest ej brukliga, föråldrade, till en del främmande ord,
hvilka utmärka det skaldiska språket, allt hänvisar på
detta ursprung, äfven sedan skaldekonsten
blifvitverlds-lig och ur tempclgårdarue inträdt i konungarnes salar«
Men här fullbordades utan tvifvel den Mythölogiens
utbildning, hvilken man förnämligast får tillskrifva
skalderna. Ty omisskänneligt är att vi i Nordens gamla
Gudar — ursprungligen personifierade naturkrafter —
tillika se urbilden af ett nordiskt kungahof; och grunden
till denna föreställning var redan lagd af de äldsta
presterliga skalder. Hela, det gamla skaldespråkets
mythi-ska rikedom användes nu till konungars och höfdingars
förhärligande. Om de presterliga skaldernas qväden,
ämnade att meddela en i sig sjelf icke allmän lärdom,
voro afiägsnade ifrån folket genom sitt syfte, så visar
oss deremot i hofskaldemas sånger hela behandlingen,
äfvensom språket, hvilket redan i de äldsta röjer
mycken konst, att ej heller dessa egentligen varit folkets,
utan mera hofvets poesi. Emellan begge stå dc berät•
tande qväden, som ur Gudasagan hämtat sitt innehåll;
och af hvilka flera synas varit ämnade att vid gudstjenst
och offergillen föresjungas. Likväl fanns en poesi af
ännu större offentlighet, gemensam för de högre som för
de lägre, och äfven af denna hedendomens Folksång äga
vt högst dyrbara lemningar qvar. Vi mena dermed den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
