Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
<#e nytre romsndrägter, och bagge hafva haft framgång
(Lindeblad. Sr. S.)
De aro alltså aldrig fantastiska, men de are ej bel«
ler romantiska, då man med romantik menar: förgnd»
ning af qvinnan, trånad, aning, känslofullhet,
katholi-cism, derotion, dyrkan af Jungfru Maria, Martyrer, Hel«
gon ocb reliqnier, afamak för lifvet, kärlek till
botöf-ningar och klosterlefnad. Nordens Sagor äre hedniska,
de skildra mest striden, ej friden, ofta i så rysliga och
förfärliga färgor, att man måste darra; men skildringen
«f mänsklighetens mildare känslor, kärleken och vänska«
pen o. s. v., och af de starkaste, mest tragiska, sakna*
icke* Det sker dock i korta antydningar, utan sårdele*
utmålning och hojtande, och derfore alltid friskt. Be«
rättelsen om Hjalmars och Ingeborgs kärlek är djupt
poetisk, såsom någon romantisk kärlek, men icke
känslo-pjunkande som Lafontaine’s skildringar af samma känsla*
t— Deras stil är utan poetiska blommor, enkel och ofta
torr, ej utsmyckad med granna epitheter och svassande
naturskildringar. Dragten är flärdfri, liksom hjertat,
nom klappar derunder. Det står t. ex. i en Saga; ”Nu
kommer Högne hem, ocb får då reta, att Hedin var
bortseglad med Hiida och den från Halfdan tagne drake
(Halfdarnöt kallad), och att Drottningen låg der död«
Högne blef deröfver mycket vred och befallte sina män*
att i hast göra sig färdige, att segla efter Hedin. Be
gjorde nu så, och fingo den önskligaste medvind&c.” —
Betta korta föredrag af ett djupt tragiskt innehåll skulle
ha låtit annorlunda i en af tidens romaner, t. es. Buren
på hoppets rosenröda vingar, men stundom fördystrad af
sorgliga aningars skuggandemoln,nalkasHögne8itthem«
lands strand, den strand, der alla hans barndomsminnen
stodo honom till mötes, med glad* blickar och oskulds*
skära kinder. Men snart blef hoppets sol släckt och
Aningens moln utbredt öfver hans.himmel. En åskknall
bröt ur dessa moln och röt i hans darrande öra^ Heditj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
