Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De Iro ft fven liksom aligt med Engelsk«, SkottriM,
Tyska och Skandinavisk« folkdikter, "Denna allgtskap
ligger i en egen dem gemensam originalitet, som ft ter
kommer af spr&kens nrspmng nr samma lef vande källa;
dft deremot de romaniska tungomålen, ifrån början
sammansatta af olika elementer, hafva mindre organisk
lif-lighet ocb inre utvecklingskraft. Vil har Engelskan
emot-tagit en betydlig främmande inflytelse, likväl bar det
Germaniska moderslynnet bos dem öfvérhandeift ocb bade
det ännu mer i äldre tider ocb före Milton, fcvttkefc,
aft8om man anmärkt, i synnerhet med kärlek utbildat
Språkets latinska del, I följe af denna lynnebHkhet
åbner man folksdikten i dessa Skandiska eller Ctetiiiaiiiska
nlägtspråk ofta bebandla samma ämne nästan pft lika sätt,
I synnerhet finnes emellan flere Engelska, Skottska’øfth
Skandinaviska romanser en sådan öfverensstämmeke, att
den ej en gång kan förklaras ur de nationella lynnena«
likhet, ntan måste komma från folkens närmare
gemenskap med bvarandra i äldre tider. Denna likhet finnes
ej blott emellan hela sånger, utan träffa« t en mängd
eU-skilda vandningar, uttryck ocb strofer/*
hjemfør man den gamla Folkdikten« charakter bo«
de nämnda nationerna, sft andas i den tyska mesta
lef-nadslust och glättighet. Munterheten blir i högre grad
humoristisk i den Engelsk«*); for öfrigt utmirkes den-
*) ”1 den Engelska folkvisan tyckes den elegik , som ligger till
grand för all romens mest vara tingerad af humoristisk
sentimentalitet, men s&väl den engelska som tyska visan saknar
nästan alldeles det underbara, som lefver f den Nordiska. Att
åpökeo ocb igengående vålnader egentligen kaffe sitt bens I
den Skottska och Danska visan bar A. W, Scblegsl redan
anmärkt, ocb deremot tror Rec, sig ega skälatt yrka det, att
dikterna om de mäktiga naturdämonerna, Bergtroll, Nockar
Och Strömkarlar egentligen tillhöra det bergiga och strömrto
Sverige« Liksom alla sånger från detta iand har en vko hst
skönt förslöjad didaktisk esprit, en följd af dea orgtnb sven-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
