Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jesu barndomshistoria, Judas, Pilatus öch
Jerusalems Skomakare.
Dessa sagor ur Kristendomens urlustoria voro
mycket omtyckta och aro mycket gamla uppkomna ur de
första sektens apokryfiska Evangelier. Stycken af den
första öfversattes redan 1515 på Svenska i Historien om
& Maria och & Anna, trycktes i sin helhet i slutet af
1600:talet. Af de andra tre ftnnas spår i fjortonde seklet.
Som prof ur den första anföras hår två stycken. —
”En dag komrao alla barnen tillsammans och lekte och
togo. Jesus med sig och gingo ut på marken, der lera
låg uppkastad. Vår herre satte sig ned der och tog meå
sina händer lera och jord och tryckte det tillsammans
och han gjorde sköna små foglar liksom de som flögo.
"Då de andra barnen såga, att Jesus hade gjort så sköna
foglar, då logo de der^t, och ville göra andra foglar
efter hans. Det var Judarnes Söndag, då den leken
skedde, då kom en gammal Jude gåendes och s$g att de, så
lekte, och sade: ’M hållen icke söndagen helig.” Och
han blef vred och kallade dem djefvnlens barn. ”J
bry-ten er helgedag dermed att förtöma Gud så mycket.
Jesus! det gör du. De andra barnen taga alla dig till
föredöme och bH alla förtappade.” Jesus svarade: det
vet Gud om dn håller dhi söndag så helig som jag; da
skulle icke förebrå mig.” Den gamle Juden lopp till och
•ville taga hämnd på Jesum, samt lyftade sin fot att
trampa på hans foglar. Jesus knäppte tillsammans sina
hånder och sade ett ord, och genast fingo foglarne lif och
flögo upp mot solen bland andra foglar.” — Se här en
beskrifning på Jesus: ”Han var dejlig och angenäm på
allt sätt; han var en fager man, så att aldrig någon
men-^liska hade sett hans like i skönhet. Hans växt var
måttligt lånrg. Han hade ett fagert anlete och ett brunt hår,
litet knollrigt, och alltid låg det liksom vore de,t nyss
kammadt. Hans ögon voro öfvcrmåttan sköna, de voro
blå som himmelens färg och skinande som ett ljus, ja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
