Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vinden; Vi »tot* stnMa framför deur Mg* gltMkii,
sedan Ti först ilat öfver den oeken, -som ligaer framför
honom och upptager denna periods morgon, den
Messe-mska eller periodetii
Dramatik. Johannes Messenius gjorde den enda
förändringen i dramatiken, ått han tog Sinnen nr
fäderneslandets historia, men för öfrigt rar han lika platt som
de förriga. "Mcsienii dramer, indelade i feta (åT)acter
Mia försedda aed eti så kallad Lustig Person %utan
iakttagande af tidéns, rummets eller handlingens enhet, Sro
högst platta, prosaiska, trögt framskridande och
tråkiga, der skalden hvart ögonblick; i sina tunga,
ogram-taatlkaliskt constrnerade knittelverser, faller urcostnvnen
och sirar det skickliga; icke till följe af humoristiskt
egensinne, Utan af ren oförmåga och bristande talent *)”
”Det ?ar ett medeltidsarf, att i knittelvers införa
menniikornfc talande samma platta hvardagsspråk med
samma half- eller helråa seder, som mängden egde.
Or-den skulle förefalla improviserade af actörerna oCh ofta
Nr man hållit till godo med verkliga improvisationer»
Likasom fransyska regeln sedermera befallde, rftt intet
Okulle vara enligt historien och tidsbildniogen och
men-niskonaturen, Utan uppblåst, stint och styft,”hofartadt,
tillgjördt, så var den från medeltidsdramatiken
nedstämmande ieÉthetiska grundsats, att allt skulle vara så na*
tursannt, att som Aadr. Arvidi säger, när poeten i
komedien för Dalkarlar in eller Smålands bönder, måste
han till pricka följa deras språk efter, ”om eljest
dikten skall hafva någon art.” Messenius var dessa reglor
fika trogen, som Leopold var trogen dem hans tid
antagit. Når vi läsa Messenius, höra vi hans tid tala till
pricka såsom den talte, då den ej lade minsta band på
alg, lika Visst, som när vi läsa Leopold, vi höra henne
fngen tid talat på lifvets verkliga skådebana **)•” — Han
*) HanunavtfM.
Wieselgren»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
