- Project Runeberg -  Svenska poesiens historia / Del 1. Från äldsta tider till 1809 /
170

(1839-1840) [MARC] Author: Carl Lénström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

det slutliga valet, äfvensom ingen bestämd tid, om ej
skaldens samtid, utgör taflans historiska grund.
Herca-les ar ej den gamla storverks-karlen, utan en yngling f
allmänhet, och hela arbetet en personification af de inre
rörelser, de tankeskiftningar, som stundom bestorma
yng-lingavilj&n och vilja bestämma den för ondt eller godt*
Gnomiskt kan man s&som Hammarsköld ingalunda kalls
detta poem, ty en kedja af sedespråk är det för hjgéa
del såvida först och främst beskrifningen omskiftar dåtf
didaktiken och denna vidare ej uppträder i egentfiged
gnomologisk gestalt. Didaktisk är grundritningen
emedan poemet vill lära; allegoriskt är det,emedandéf
skapat af moraliska begrepp Gudinnor Sec, t. ex. Lustan«
Dygden, Rus o, s. v. Tidens rigtning var alléfcorisf.
När de Gamle framställde personlficationer, sk persoKC*
ficerade de hvar idé* tänkt från en särskilt sida, ejheM
ideen, och. deraf kande ett naturting göras till motsva^
rig omklidnad af betydelsen, ideen fullt
antag^egehirik-pen af ett ändligt väsende» Så var Pallas visheten^ ’ni
delegenskap hos Dygden, Diana var Kyskheten o. s. v.«
men dessa egenskaper blefvo hela personer. Den moderna
tiden lider intet storskifte af ideer, deb itill hafva drnit
helt och hållet, men emedan nu ideen’éger en outtönr*
)ig rikedom af kännemärken och sidor, kan ingen synlig
bild förslå att uttrycka dem; ingen pbantasf förslår att
Inbilla sig deras totalitet, derföre tager man till hjelp
begreppet, JMen Begreppet ir sådant, att det helst
kastar bort det tillfälliga, det enskildta, de speciella
kännemärkena, behållande blott de allmänna* Nn har likväl
konsten och dess alster, skönheten, sin enda näring af
det speciella, det characteristiska i bestämdaste mening,
och skulle helt och hållet hungra sig till döds pft all«
männingar, alltså kan aldrig konsten personificera eller
rättare symbolisera Begrepp. Sådana personitfeationer
aro masker med tomma ögon och påskrifter, ”detta är”
N. N. Derföre tyckes också som skulle Stjernhjcim
presenterat os blott magra begreppsväsenden under nuthtt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:03:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lcjsvpo/1/0178.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free