Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jjåigr6HginelIa och med vis måtta Inflätade. Enligt
Hammarskölds sannolika conjccturcr ar poemet forfattadt
omkring 1050. — Hercules anslog alla Svenskar, såsom man ’
finner af samtida vittnesbörd; det var så omtyckt af Carl
Gustaf; ”att nar en Herre bade last opp för Kungen
$tjcrhhjelms Herculem en gång ! vagnen på en resa,
•frågade Kungen om han intet var långre an” troligtvis
fifven, emedan det sisom berättelse saknar slut. —
Märkvärdiga upplysningar får man af Stjetnhjelms Hercules
vm den gängse folkläsningen under dessa tider i Nontøf^
Dér ser man att Marcolfus, Melusina, Octavian, Finfc
"Riddare lästes i srenska öfversättningar, äfvensom
Europas öfriga folksagor lästes på danskt tungomål. Något
’särdeles inflytande öfvade icke denna ström af folkpoesi
på Sveriges konstpoeter, ty sjelfva Stjcrnlijelm blef
deraf ej romantisk. Icke heller känner man, det denna
sa-’golitteratur väckt svenska folket till inhemska sagors
dik-tawte.
Det beskrifvande, eller, om man, vill, det episka,
elementet öfvervager i alla Stjernbjelms dikter, men man
’bör derföre ej’ frånkanna honom lyrisk kallelse, utan dé
må lemnas oafgjord, emedan han ej särdeles försökt sig
i detta slag. — Tidens Seder kallas med goda skäl af
Hammarsköld för ett af Stjernbjelms arbeten, likväl kan
’man ingenting säkert bestämma om dess avtenti. Språk,
• former och vändningar äro ganska lika dem i Hercules.
’Det är en skarp satir, ett den tidens Svea, der den
ethi-ska förtrytelsen äfven får nog mycken öfvervigt öfver
den poetiska, och humorns godlynnthet uteblifvit. De
gamla ärbara gvenskmannasedernas förskämning, ett ogräs
som såddes under tyska kriget, gick upp i brodd i det
falska solskimmer, som utstrålade från Christinas
flärd-fulla hof och sedan for alltid rotfastades hos nationen,
väckte rättvisligen Stjernbjelms förtrytelse. Skalden,
Båsom en man från de gamla dagar, anade det förderf,
som skulle maskfräta fosterlandets sedliga kärna udt han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>