Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
« 1W -5
bftgftt tr&klg, 4mm dock hat partier, aom vfaa don
«8k-liga anden, fängslad af sin tids tränga bojor. Dikten
Sr aom inan Tet en fri ofversättning. En stor dikt af idel
beakrifningar af natnrforemål kan aldrig bli poetisk, mer
Sn partiellt, genom den lyriska fiobjectivitet, eom, fram«
bryter. Originalet af Bartas blef af Götbe bogligen be«
nndradt *3 aina förträffliga stycken, värda att stå i
bvarje mömteraamling. Arreboes öfversättniog ar ock
vida mindre lyckad än Spegels. Se bär prof:
”EndalSs Sr tia kraft; ty klipporna rembjia och boga.
Jorden skingrar och rädz om tu vilt vredliga trugp;
Englarne skyla sin Helgd, ja Helgon falla till foots,
Kongarne tiggia tin Nåd när tu vilt vredgas och hootas
Solen svartnar I Moln nar som ti^ ljungande lysere
Stjernors glimmande Häär af darrande Räddhåga ryser,
Himmelen häpnar och flyyr, ja Himla-Stodarne skjälfva,
Skyjarne skiffta sin hyy och sig förblandade hvälfya,
. Helvetit hisnar och alt thet ther bland Andarne fängslas,
Grisflge Reesar och Troll djupt onder Vattnena ängslas.7’
*Ffi Vonot Vanadis, then Väna Qvinne-Stjeraa,
Thea folska Folkets, Brad, then Ellskogs ymbna-Kafng
Hon teer sig jåmväl fram med allraUofsta Lynor,
Hed SilfrerPodrat Håår och svarta ÖgonBryno*
Så daglig som hon är, så litet hon sig dolljer
Ty hon hå’ Nptt och Dag med Sool och Måne folljex»
Men Venos skäms to ej att visa tig så naken?
Troor to at ingen är om NattaTjder vaken?
Dsck to gjä* väl, ty to betygar i så m&tta
At ho* som älskar tig, then plägar to så blotta
At han een JKladesTråd een Penning ej behåller
Men går heelt naken bort, tin Skionheet sådant våller.
Ta bäär een RosenKrantz, men hvad tro thet beteknar?
At Jongfrons roda Kind som Rosen hastigt bleknar,
Ta hafver Dofvor kär och them med Lost opfödér
Men fast to syns så spaak, to likväl mången dödar;
Med all tin HonongSpjs, med tina DnfvoLater,
Gör tonen Yngling snart heelt klemot, Dofvøn, flåter.
Dock gor to Tidea kort, när tio cithar får klinga,
*) D. 36. «. 166. Cotta 1880.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>