Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I en kali och gralen sten,
Henne till stor blygd ech men*
Käre oäg: var ban ej värder,
Till« han blefve bättre lärder ,
At hvar natt till harm och skam,
Ha en gråsten i sin fem?
Täcka stjernehyalfvet vida»
Solen; veride ns 5gon blida,
Himlens blomster, stjernors prål,
Månans ljus, Dian»‘skål.
Alt hvad jorden kostbart hyser,
Alt hvad skont <>cb präktigt lyser,
Dygdens monster, konets prakt,
Biir om Amarillis sagt,
När poeten i en visa,
Henne menar värdigt prisa
JFast hon kan med skäl så god
Liknas vid en hokarbod.
Hon på tangan senap säljer,
När hon arghet i sig sväljer:
Hennes bägge ogon två
Liknas vid hornlyktor grå,
Som om qyällen boden lyser,
Och två dankar i sig hyser;
Salt laxfärgen bär dess trut,
Näsan lik en pepparstrut.
Som grått papper är hyn finer,
Som med talg polerad skiner,
Lnkten af dess anda är,
Liksom, när man nngefär
Nykter kommer med sin näsa,
Där som snrkålstnnnor gäsa.
Tändren hon i mnnnen for,
Likna gult och gammalt smor*
Uppå hennes kinder båda,
Kan man finnogt fläsk få akåda,
Och dess ofriga person
Liknas kan vid sjelfva bon.
När som.rätta infall fela,
Ser man dem med orden
Räcka dem, åom Skomani plär,
Nar hans lapp for etgckug är.
Pinar dem, som Turken slafyar,
Svenska Poes, Hist.
14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
