Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det ir gnski tUmamt Pienem ir loggtuit oéh ré«
digt anordnad och versifieationen mycket ledig och
cor-rect, men dermed punkt« Ett ligt och gement amme
allvarsamt hehandladt är Tidrigt, Dir det ej ir ren
parodi af ett gifvet stycke, men si ar här ej fallet.
Arbetet har afseende på n&got o visende, som gjordes 1
Yestergothlsnd 1766 af en vin Hofman. Mars oroas
©fver den långvariga freden, uppmuntrar i skeptmd af
_en lansman Hofman att göra upp tor, derrid orerande
mot Aristokratien. Hoffman Stiller sig dck i spetsen
för de npproriska, hotar Borås, hvilket Styrdes af
borg-mastar Edbom och nu maaas af honom att gripa till
vapen för hus och hem.. Krigsrustningar i Borås.
Borgmästarinnan faller sin man.om halsen, ber honom skona
sitt lif och göra Nits Grofsmed till anförare. Biten
.går det oaktadt i striden. Mars laser hft raseriet och
skickar det till Boris. Jupiter, som mirker allarmet,
befaller att intet blod får flytt. Striden hålles. Edbom
år nars att fly, men Minervrf sänker.sig ned och
beväpnar honom med en väldig knölpåk, Otymp^ns Gudar
församlas under tiden på Kinnekulle. Striden fortsattes.
Jupiter sänder ned regnskurar, hvarvid harerne åtskiljas.
Rådman Blom räddas af Clorin, som till tack får ja på
oht frieri till hans dotter. Gistabod i staden. — Till
prof på versen anförea Borgmästarinnan* tal.
HaSs maka, tack och ung, sant nyss en helgad kant
Vid hj el tens ode fäet, eer nn så djerft heekit.
Hon häftigt i sin famn den rörde Edbom sluter,
Och öfver hane peruk hon sina tårar gjuter.
^Dn grymme’* rcipte hon *’hvad är som tvingar dig*
Att öfverge Borås, din kirlelceeld och mig?
Ack! lät ej villa dig af fåfäng Idet till ara,
Fomämst nti vår stad, hvad ktfn da mer begära?
Du knappt uppå vårt torg en myndig fot har satt, .
Så boje hvarenda rygg, så lyfte hvarenda hatt.
Om du af segren foljd slår HofTmans ekara neder,
Blir du ej större man, ej* njuter mera heder.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
