Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 289 — * H
odödlig. Här ser man den svenska naturen och det grensla
sinnet, såsom det uppenbarar sig och lefver, och likväl
andas deri nigot allmänt och evigt, som tillhor alla ti«
der och folk.M — "Bellmans ♦) vidunderliga lyrik flodar
tvifvelsutan frän ett inneburet ursprung, men den
af-speglar lifvet helst ur en synpunkt, som har till föremål
de halft löjliga, halft rysliga gestalterna af dess
fullkomliga förvirring. Den fordna Sångmöns oskuld ar hoa
honom ett förloradt paradis, sam väl någon gång igenom
omätligt afstånd skickar oss i ett ljusglimt sin bild; si
är t.vex. den bekanta visan: ”opp, Amaryllis, vaknamia
lilla:” sjungen af en engels fantasi; så andas flere af hana
pastoraler en både ren och national glättighet: men i
allmänhet meddelar han oss ej det Rena och Heliga i
skepnad af dessa ideer sjelfva, utan i carrikatur-maskerne af
deras begabbade motsatser.” — ”Hans humor **) förmådde
’uppfatta den moderna Bacchantismen i dess mest
burleska förvirring, derigenoyn Bkapa ett ideal af
narraktig-het och med det samma negatift förherrliga dess
motsats, det harmoniska Hela, som genom skaldens organ
begabbar de groteska figurerna i dithyrambiska
fulgura-tioner. Häftigt och vildt måste allt blifva, som bildaa
af en negatif Absoluthets ingifvelser, emedan dessa
skapa gønom idel annihilationer: deraf - det ljungandc
fantastiska, den till det yttersta drifna och sig sjclf
glömmande ironi, som försätter själen i en illusion af glädje,
och den stormande liflighet, som burit färgorna till hans
målningar och från dem meddelar sig. Men öfver de
bländande carrikaturerna gjuter sig en stilla elegisk
skuggning, som förråder den högre betydelsen af deras
bizarra ståt; den fröjd, som tycks med pukor och
trompeter vilja öfverrösta smärtan, yttrar sig oftast i
gruudmelodien såsom en gömd vemodig aning om en for-
*) Nonhnannaharpan. Attcrbom»
**) A t ter bom Phosphoros.
Svenska Poes, Hist*
19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
