Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det verldsligaø yra tummel såsom på en gäng deøs
motsats, så vida det tänktes öfverlåtet åt sig sjclft, utan
att uppbäras af det gudomliga, oeb Sfveu så som
fredligt försonadt med det gudomliga» Han visade, att dju-%
riskheten såsom sådan vore värd satir, men att nöjet,
flår det adlades af godsinne och mildare känslor, voro
värdt uppmuntran. Han predikade glädjen, ban fram»
ställde huru den uppenbarade sig bos folket, stundom
råare ocb vidrigare, alltid friskare oeh naturligare, in
hos herrskaperna, huru den borde vist njutas, emedan
deii vore en flyende gäst, ett festligt besök, och att
döden lurade utanföre dess tempel. Han manade oss att
dricka nöjets porlande champagne ur lifvets bägare, in»
nan dess kraft förflugit. Han visar tillika att lifvets en*
da mål ej är glädjen, ty under sorlet af jubel hör man
eh djup ton af memento mori, som griper oss med
väldig makt. Hans Sångmö har ej endast drufvor i hårenf
den har åfven cypresser, ty hon är äfven religiös.
Rättast gör man om man icke tillägger Bellman
några djupsinniga ändamål, ty han hade aldrig annat än det
att måla folklifvets gladaste sidor, emedan de ega sä
mycket tokroligt i sig, så mycket groteskt och
natur-qvlckt, Det var hans triumf, att kunna göra dessa taflor
lefvande, äfven i all sin vidrighet. Situationer och
scener fingo försvara sig sjelfva, gälla hvad de kunde.
Också har han så vål lyckats, att på samma gång vi skratta
åt det bakvända och tokroliga, som i denna
bacchanali-ska verld försiggår ; vi ända till Sekel finna dé6S
natur-saAning. Detta fylleri, denna liderlighet, blir just
deri-genomej motbjudande, att skalden vet att göra glädjen
till dess hufvudsak. Movitz super icke för supas skullt
utan för att vinna glädjen, lifvets goda ande, sockret
deri. Men glädjen kan ej vinnas utan inre
tillfredsställelse, godt tiamvete, godsinne, eller med ett ord
deri-genom att det gudomliga nedsänker sig till och förmäler
sig med menskliga sinnen. Just derföre äro också Bell-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
