Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en rik, men sönderbruten harmoni,
en Oen i na * och for djupt i atoftat bunden*
hur ömt begråter han i lagerlunden
hvar likea qval: du hör hana eget deruti.
Vid slutet af lffcde seklet rådde én dyster
stanfes-Ofämning, en alhnån melankoli; man hörde Enropa draga’
djupa suckar. Det bodde en oro i tidens hjerta, som
tidens tunga, poesien, äfven uttalade. Men hvgdan den-*
na sorg? Var det ålderdomens fruktan for döden och
ånger öfver sin ungdoms synder eller var det mitthet
vid det nårtarande lifvet, som uttalade sig i orolig ling^
tan till ett annat, ett tillkommande? Ja vil, det var allt
detta. En verldsdag skymde. Den hade varat från Re*
förmationen. Menskligheten hade mycket att sacka
öfver. Ifrån feodalismens eftersläng absolutismen och börds«»
aristokratien måste den lingta till ett tillstånd, då
folket blef en makt, regeringen blef tonstitutionell, och
alla orättvisa privilegier upphäfdes; ifrån den ytliga
en-cyclopedistiska tröstlösheten måste man åtrå en djupare
religiositet; ifrån sällskapslifvets ytterliga förkonstling
måste man känna längtan till natur, enkelhet, folfcUft
ifrån stel imitation af antiken genom Fransmän, ifrån
torr förståndighet och sträng ensidighet af regeltvång
till nationell poesi, genialisk sjeifständighetv kristlig *
konst. Ännu kände man dock blott otillfredsställelse med
det närvarande, man visste ej om man borde längta till
eller hoppas påf ett tillkommande af bättre art. Det var
orsak till den tröstlöshet och förtviflan, sora genomgick
slutet rf l&de seklet och under olika yttringar uttalar
åigTiéå olika skalder. Somliga flögo på vinst och
förlust framåt och byggde sig skaldeboningar på andra
sidan af tidens ström, t. ex. Bellmaft, andra stodö vid
strand och demonstrerade att så och så borde det se ut
på andra sidan in i framtidens forlofvade land, t. ex.
Thorild, andra vågade ej se öfVer, utan stodo på strand
och beklagade sig att det var så illa deran här i
verl-den, att försynen vore en barbar, som förföljde dygden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
