Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tf en fullständig natur plägar alltid, dé Mda hälfterna
emellan, förorsaka osämja och hat, fast ingalunda
misskännande af hvarandras egendomliga förtjenster.
Den första Åldern ohifattar de båd* senare åren af
1770:talet, nnder hvilken dels uttrycket af en varm,
christlig religiositet, dels ettsmåglättigt galanteri tyck^
tes blanda färgerna (iU hans coirfpositioner. De äro alla
rimmade utom én enda, som är i så kallad poetisk
prosa, till hvilken form Thorild tycktes hafva blifvit ledd
af Gessner och Gerstenberg. — Under Andra Åldern,
ungefär från 1783 till 1786, framträder verkan af hans
’färgudande vördnad för Ossian, Klopstock och Goethe,
och nu tingerade en sentimental naturkärlelr tonen i alla
hans s tycken, med undantag af ett par rimmade, i
hvil-ka råder en remlnitcena af första Alders manér. Under
denna period var han ifven mest omväxlande i formen.
Utom några stycken i poetisk proka, höra alla hansHe*
xametriska, lyriskt orimraade och rhythmiska stycken
till denna åldern, från hvilken äfven man kan anse att
Thorild lemnat oss den största skatt af äkta poetisk
skönhet, helst, som enligt Rec:s tanke, det vackra
stycket Rimmet borde föras till denna andra period.
Med undantag af detta, hafva alla styckena frän
tredje åldern, en afgjordt strängare character, och
behandla, nästan oteslutsnde i rimverser, patriotiska
åsig-ter och reflexioner. De äro också af alla mest tomma
på poetisk märkvärdighet. Som tiden for Göthamanna
Sångernas författande ej är uppgifven, kan man anse år
1794, såsom det sista år, från hvilket vi, af Thorild,
aga något versifieradt försök på svenska/1
Till denna tids poetiska öfvergångdhatur af
originellare art räkna vi ännu tvenner Fru Lenngren och Fru
Widåtrem. Den förra var ett herrligt fenomen 1 vår vit-’
terhet genom sin qvickhet, sin skarpa satir, sin mimiskt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
