Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
deløer förklarade i långa noter, fallspackade med
konstlade, omøkrifningar af benämningar på naturliga ting, af
triviala sedereglor, af stötande rim och skorrande ord«
bildningar. Dessa andeliga nykterhetsföreningar
predikade förgingligheten af allt sträfvande på jorden, aom
ej kunde rymmas ander det trånga begreppet dygd, for»
bnd för ungdomen och den ungdomskraftiga’
kfnadsål-dern, att på hoppets och ideernas ringat sträfva opp tiU
det stora, det höga, till de herrliga, hvilkas ära ofrer«
strålar hifderna, råd att låta sig nöja med en hrodømulm
och ett hjerta, samt, kniböjande rid den så mycket om«
talade dygdens altare, finna sig lyckligare än Croesns
och risa som Sekrat emellan stugans fyra raggar — o. s. o.
Till slika med rhetoriska figurer, med svulst i stället
för sann poetisk rerldsåskådning, med hopkrympta och
trungna ordställningar, i stället för friska former och
färger efverlastade, med moral föreläsningar i Apollos
och de nio Musernas namn, höra Ch. prisskrifter,
ä£-vensopi hans lärodikter om Menniskans värde, hennes
Bestämmelse, Sällheten, Den dygdiges hopp, Den stilla
dvgden, Tvijlan och Tre, Oskuldens hämnd, samt hans
Elegier och tiilfällighets-lyrik. Det enda som än . i dag
kan intaga ett poetiskt sinne är den milda känsk, som,
likväl ofta öfrergående till en pinande själsmarter,
flig-tar igenom Ch» sångarlund. Sorgens genius liter evigt
der höra sin stämma: ”Hvar finnes Sällhetenf Ack! den
var ej skapt for mig.” — Na vet hvar menniskovarelse
alltför väl, att han ej gir på resor här i lifvet, och att
i hennes inre sitter en bonden fånge från en högre verld,
som vid slika pina-påminnelser känner sin trånad dit opp
fördubblad. Denna själens trånad, som väckes vid upp*
fattandet af den äkta skaldens känsla, är en lust i olust,
ett vemodets nöje» Men i en evig trånad, ett evigt
vemod försvinner blomman och lemnar endast taggen qvar;
en evig känslosamhet blir pinsam, att evigt höra
förmaningar af en samhällsmedlem, som natnren egentligen
bort hafva*utrustat med gifva att som skald förtjusa,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
