Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
raen den kunde och den borde eke på annat øjelføtSndi
gare aätt. ’Den nya skolan syntes mig dock allt för ne
gativ, och desa kritiska framfart allt for orättvis. Jaj
deltog derföre icke i striden på n&gra roligheter när
som jag aade och skref.” Här har Tegnér uttakt sko
lans lyten. Den var ensidigt idealistisk, satte för royc
ket värde på det speculativa i poesien Och på utländska
särdeles sydländska sångformer, på Medeltidens verids
skick o. s. v. Men det var vigtigt att ett glorndt ele
ment, poesiens i visst afseen^e djupaste och nationella
ste, upplifvadeø, för att sedan ensidigheten afnötts,för
sonas med nationella tendenser. Derföre äro vi den
oändlig tack skyldiga. De hafva hänvisat oss till natio
nens mest poetiska tid, Medeltiden, för att derifrftt
häfnta ämnen, de hafva tillegnat oss Tyskens djupa oct
sanna uppfattning af Skönhetens och Konstens theori
de äro skapare af en egentlig Åsthetik i Sverige, fastäi
förberedelserna funnos redan hos Thorild, Ehrensvärc
och Benj. Höijer. Det vigtiga i deras isigter har omed
vetet och tyst vunnit insteg i national-medvetandet ocl
^etta factnm är på en gång ett bevis, att de förde san
nings språk, att de buro på läpparne en verldshistorisl
tanke, som var efterlängtad (Ästhetici, Kritiker och Skal
der hafva sedan 1809 alla småningom adopterat det
goda och sanna i deras åsigter, men förkastat det osanna]
och en borgen för* dess odödlighet i svenska poesieni
och bildningens Historia. I sin Kritik mot samtida
skalder af gamla skolan och svenska akademien hade de i
huvudsaken rätt, men sättet att uttrycka sig, det
öf-vermodiga i anfallet, det intoleranta i ton, det oblyga i
behandlingen af nationens älsklingar kan icke ursäktai
af annat än ungdomens lättsinne. Skolans förhållande
mot sig sjelf, det öfvermåttan vexelbeprisande i dess
kritiker öfver hvarandra, miste ogillas, men coteriandan tit
i sådana tider och föreningar ett nödvändigt ondt, ocb
var icke mindre bestämdt uttalad hos den akademiske
skolan♦ I sin poesi har skolan Sfren förtjenster, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
