- Project Runeberg -  Svenska poesiens historia / Del 2. Ifrån 1809 till 1839 /
357

(1839-1840) [MARC] Author: Carl Lénström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

bildning; det visar, att utan uppträdandet af en ny skola
af poetiska reformatorer, en smakförändring på ett
fredligare och sjelfständigare satt, om också långsammare,
måhända kunnat aga rum. Dock om möjligheter bör man
icke’ tvista. Såkert är, att både Franzén och Wallin
hörde till ien nya skolan, i allmännare betydelse, inan
en sådan i särskild mening fanns. För öfrigt äro båda
högst olika individualiteter, Franzén en mild
sångarnatur, Wallin en stark och Findarisk. Hvar och en må
dömmas efter sin art och sin natur. Man fordre icke
Frais-zénska visor af Wallin eller sublima hymner af Franzén.
Den sednare anmärker sjelf också träffande:

*’Taflan beser du likväl och byggnaden, innan du dömmer:
Bläddrande blott i min bok, fäller du redan din dom;

Läser en rad och saknar Wallins Pindariuka hymn-ton;

Läser en sida och spor: liknar väl detta Tegncr?

Hvad! .af den sakttiga än, som flyter i dalen och speglar
Allt hvad den far förbi, stränder och raenskor och djur,

Fordrar du språng upp till skyn, som af vattenspelet vid slottet.
Fordrar du forsens,’ en sjö hvälfvande, kraft och musik?

Blott med de.n näbb, han fått, hvar fogel sjunger i skogen.
Barnet sitt egen far likne; så är det dock hans.”

I sitt slag, den idylliskaf lyriken, objectivt Uttryckande
mensklighetens enklaste, men tillika hjertiigaste,
känslor, barjidpmen och familjekänslorna, är Franzén i vår
vitterhet en skald af första ordningen, liksom Wallin
i Psalmen. Det är något af’ Goethe hos Franzén, b&das
lyrik är ej egentligen romantisk, nian snarare klassisk,
ty hVarje känsla, tar ett så åskådligt uttryck, att den
liknar en händelse. Denna objectivitet förderfvar
ingalunda innehållet, ty Goethe har väl så mycket lyriskt
djup, som trots någon Romantiker. Skilnaden är blott
i uttryckets mästerskap, ty han ger skön kropp åt
anden, då Romantikerne ej förmå jge den sköna tanken mer
än ton. Genom denna åskådlighet är Franzén såsom
poetisk konstnät stor, måhända störst af Svenska Lyriker.
Han är ej romantisk i bästa mening, ty den sfer af hän-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:03:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lcjsvpo/2/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free