Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
étt poetiskt digte, och all predikan blir, I den min hon
ir snillrik och hJertUg, alltid en upplöst psalm*
Religionens och poesiena himmelriken gränsa nära till
hvarandra och samma vårvärma andas öfver dem begge. Den
Eviges lof talas mihdre än det sjnnges, och talaren
likaom skalden mkste sätta vingar på själeu, om hon skall
kanna lyfta sig till sitt örsprång. Frid vare öfver
Profetens stoft!” -
b) Romantikernas Skola.
P. D. J* Atteriom kan betraktas fr&n två sidor,
antingen såsom hofvndman för den nya skolan eller ock
i och för sig. I det förra afseendet kunna skolans
förtjenster och fel företrädesvis tilläggas honom. Det
goda , som den for Svensk bildning och skaldekonst
velat eller verkat, blir hans i detta afseende äfven hans
odödlighet. Hvad skolan verkat, äfvensom hvad den
felat, hafva vi redan framställt. Hvad den velat (och till
en betydlig del lyckats åstadkomma) framställer skalden
sjelf sålunda: "De ledande tankarna för mitt och mina
vänners ungdoms-bemödanden? — Se dem, helt enkelt,
här: att gifva luft åt en innerligare känsla; att anslå en
hjertligare och skärare ton; att vid utbildningen deraf
ha i sigte dels det vackra, som den antika, ofch dels
det vackra, aom den Romantiska verldsåldernerbjöd; att
forbjelpa vårt sköna modersmål till större frihet,
smidighet, rikedom, till rhytmiskt mångfald och fnllklang;
att bekriga, icke det Gustavo^ Augustiska tidehvarfvet,
sådant det visar sig i %sina älskvärdaste frembringelser;
men väl de slemma följder, den ytlighet i känsla och
begrepp, den inskränkta synktets,den trånga spetsgård af
fördomar, den tomma, alltförstenande formalism, som det
slutligen medförde; att deremot kärleksfullt lyssna till
de i våra skogsbygde ränira qvarklingande ljuden af Svensk
forndikt och fornsång; att framför alla andra stämmor
uppfatta Naturens och den Mensklighets, i hvars röster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
