Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förtjenir en cfen betraktelse. Man träffar har äfven III-»
gong&ng en dnbbelblomma, såsom Rosen, både från 1811
och 1837, den sednare mycket Öfverträffande den förrå,
och, med de Filistéers tillåtelse —* det fägnar oss att
få såga dem det i ansigtet, — ett ganska vackert poem*
Det samma gåller i ett annat slag om Bolmörten, hvil«
ken1 man haft den naiviteten att taga ftt sig, — och»
efter vi ha kommit p& bittra örter, —■ om Malörten,
hvårs stärkande, med poesi rikt bemångda, hftlsodryck
något hvar gjorde vål att Smaka på, innan han lyssnar
till Vallmons rogifvande sång, en verklig hjertets vagg«*
sång. I allmänhet röjer sig i denna Ing af blommor en
stor poetisk invention, och ej minst i de kraftigt
nattliga bilderna”-*” såsom Månörten, — Ljungen >• hvilket
vi anmirka for deras skull, som ntanundersökning säga,
den ene efter den andra, att detine poets skaldskap
endast lefver af honnng och söt lukt. Här blomstra for
öfrigt alla dygnets stander, och vi kanna blott f
allmänhet nttala vart beröra. Ibland de högsta loforden
torde sjelfva Blomstrens sång till Blomstermästaren för*
tjena; och den oskald, aom der! daner behag, mågerna
ojnnga blomsterlegenden om den helige Franciseus*
v Ett svårt företag Sr det ntan tvifvel, att sl Iinge
tala blomsterspråket Till en del måste förtjeftsten
bestå i den öfvervnnna svårigheten. Men denna är af en
art, som den nya romantiken företrädesvis tycker om i
etoedan den derigehom Ar tillAUe att använda sitt för*
nämsta poetiska medel, nemligen Symbolen — allegorien*
Den älskar’ att behandla hela universara såsom ett poe~
tiskt teckenspråk. Deremot ir i allmänhet fhgehting att
invända; om vi tillägga, att den gedigna, massiva,
plastiska poesien, sådan som den fråmstod ar de gamle,
starka skalders själ, jait består i en så oskiljaktig
förening «f tecknet och det betecknade, och ger
invisnin-gen, tydningen — eller, om han ej synes i egen
p^r-Svenska P?es. Hist. 25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
