Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de**« UsMigcat» adardicaU, kvilks ikilMu tika
ite-tnrmythiska uppfattning persoaiterat. En »to»- mingd
af dessa har. skalden verkligen förmått gifvi ej allenast
en egen form;.ute» ea individuell sjjil. Ue föregås af
en fHllegnan, författad- i skaldens egen- tan- af
vermero-tiak käasls ack- denna kfiidaa dialektik och musikaliskt
välljudande;. form. Han förklarar sig hår ifver
Blommornas betydélaa: ”EU lif i cirkeln af det hela tågar,
Naturen evigt dess prestiaiia ery Hon bönhör moderligt
hvart bröst, eon frågar, Och Blomsterspråket svaren
iterbär.. I hvar gestalt en egen känsla lågar, hrar
planta har sitt lef vande begår v Och för hvar ntbikk, af vårt
hjerta baren, En motbild föds i- hjertet af Nater ea.” I
de skönaste af deaaa Blommor, den Svenska sångmöns
blommar« låser man liksom ea. natarena egen bigt för
skalden, hans efherfina själ .tyckes förtrogen med
blommornas känslor. Så ir Sippnn härold af den nnga Flora
vårens gryende Aerora, som blott får skåda en
morgon-skymt af vårens lycka och nöjd tynar af. GuUvtféan år
en af do gyllne små nycklar till sommarens sal, easpåd
aylfid med lockar af guld;, lätt målas på ögats • spelande
grand de unge kånslornee spår, ech morgonen» yngling
med rosenmund hort kysser hrsr väl hl stig tår.
Narcissen, den bedragne tråaadeas symbol, Kr tillika, en
sinnebild af mången af’ konstens -söner, som blomstrer-endeet
i sin driks och eer blott sig sjelf i Diktens ström.
—-Rosen• (1811) har kinder af pnrpnr, mand sf ktorall,
perler om halsen ni daggen» kristal, skarlakan* alöja på
.harmen, rnbinar på armen, grön sammet till lifklidnatd
och skor af smaragd, försmår Näktergalen, men
motté-ger fjäril a, när han genom hennes tornvakt på
solstrålen ridet in i hennes borg, méd ett kyss på rodnande Ifad,**
vid brndgoälls musik af. surrande bin; SO år derefter
blef rotte middre ftygtig och tyckta cynd om
Näktergalen, hveni strängaepel bmt af för ömt begär. Båda
styckehn årg vackra, barnslige 1 ordste Vackraste me-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
