- Project Runeberg -  Svenska poesiens historia / Del 2. Ifrån 1809 till 1839 /
429

(1839-1840) [MARC] Author: Carl Lénström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•IrSn I ordets inskränkta bemärkelse» Den rider éi val*
ker jern vigt och en qtiinnlig grace; bon rättvisår det
•amn, hon antagit. Hon har mycken harmoni i tanke
och i form. Känslan Ir den sträng, hoh oftaat ochlyek*
ligast anslår, inen fantasi eger hon dock i icke obetyd*
lig grad. Och denna är for ingen del jordbunden.
Snarare svafvar den för mycket i etbern. Men hon ser allé
med ett poetiskt öga,* —- något hvarforatan man aldrig
han bli skold. Hennes sinne tyckes längta efter sydli*
gare nejder. Hon drömmer sig helst bort till ett land,
der drnfvan glöder och orangen blommar, der ett
yppigare vextlif är en frtlgt af en varmare sol, ett blidaré
luftstreck. Nordens utmärkande skonhet, den Svenskm
eharacterens egenheter och innev&narnes seder, dem Frn
Lenngren sä mästerligt afbildat,’ oeh hvarigenom hon,
liksom Bellman, blifvft en nationalskald, — dessa,
tyckes ej elda Enphrosynes inspiration. — Serdeles äro väl
icke hennes ackorder på cittran, men de äga ändå
nästan alliid ett eget behag. Hvad vi skulle vilja anmärka *
Ir någon enformighet i diktionen. Författarinnan synea
för mycket tillegnat sig språket kds poeterna 1
Kafen-»dern. Man finner nog ofta blommor, azur ^ purpur,
ur-oprutigsminne och dylikt. Sådant öfvergtr lätt till
manér. — Likaledes knnde man hos vår sångerska i
allmänhet erinra om ett visst sväfvande i teckningen, om
en viss svaghet; konturerna, hvarigenom det diktade :fär
mera löshet i form, än ett skaldestycke bör äga.” —

Vi skola nn öfverse hennes blsta dikter. Den
yppersta af hennes större forsfik., till hvilka hon i
allmänhet ej egentligen är lika mycket ämnad, som till lyrisk
skaldinna, är ntan gensägelse Chriztophoru$. Legend,
sinnrikt oppfnnnen, och poetiskt ntförd, ett
ffirherrli-gande af kristendomens magt mtt tygla den trotsigaste
satnr till mild ondergifvenhet. Reprobus tar afsked af
sin moder, vill blott åt den ztdrzta i verlden ge hy 11-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:03:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lcjsvpo/2/0089.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free