- Project Runeberg -  Svenska poesiens historia / Del 2. Ifrån 1809 till 1839 /
441

(1839-1840) [MARC] Author: Carl Lénström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i ijclfva formen. Tegnér ir såsom sksld en stnn
hjelte-sjal. Det råder Jios honom en kraft, som ovilkorligt
med-delar sig it läsaren; en lefnadslust ocb en känsla af frisk
•natur, som b&Uer själen i jernn spänstighet, under det
den stärker henne. Hos Tegnér ir denna segrande
of-vermagt Mott ett uttryck af ett harmoniskt sinnes
medvetande af sjn egen lycka och af sitt välde öfver hela
den inre menniskan. — Tegnér synes oss till sin natur
epi>ir. Af sina f ordna, och vi kunna tryggt säga,
ensidiga vedersakare, bar han derfore blifvjt dömd, att vara
iaU, Detta äger sin sanning blott i det afseende, att
•en författare, af bestlmdt epiakt lynne, ej k&n
görame-•diiation öfver känslan och bjertats rörelser till hnfvud*
sik. Digtningen går mera utåt in inåt. Derfore är det
lyriska elementet i Tegnérs poesi måhinda ej det
ut-jnirktaste» Vi erhålla genom honom sjelfva föremålet;
ej betraktelsen deröfver. Fantasien med sitt yppiga spel
Ar hos honom alltid segrande öfver känslan. Då man hos
Stagnelins kan sige, att känslan, ger fantasien vingar,
kan man om Tegnér säga motsatsen. Det är ifrån detta
episka lynne i T:s skaldskap, som vi böra härleda den
ebjeetiva hållningen, det målande, dramatiska, biJdliga
i framställningen. Han kan förkroppsliga nästan hvarje
tanke. Allt lefver och rör sig för ögat. Vi känna
ingen modern skald, hvilken kan ge &t uttrycket denna
plastiska form, men dessa rörliga taflor skulle, förutan
skaldens rika tillgång på poetiska bilder, ej äga detta
alltid lika retande behag, denna vårfriska ungdom. Det
fir hår med, som med frngterna i Armidas förtrollande
trädgård, af hvilka man knappt har plockat en, förrän
en annan är i stället mognad. Han går ofta nog långt;
bilderna åro stundom nog vågade, och synas sökta,
fastän de troligen härledas snarare från den tillförsigt till
egen förmåga, ett stort och djerft snille kan äga, och
från den anticipation af bifall, detsamma kan göra, I ett
och’annat af T. smärre stycken är det just denna herrakare*
själ, detta välde öfver ämnet och läsaren, som mera än sjelf-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:03:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lcjsvpo/2/0101.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free