Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vlseUlÖsa gestalter och barocka underverk; som realia
■en Sr en blett’ köttslig, blott prosa och hvardaglighet
Han vill stråfva att rena konsten från vid onder, att bort
taga hvad som Sr egentligen omSjllgt, onaturligt, opas
•ande, omenskligt, men rådda det Sdla, liflige och til
och med fantastiska genom en djerf och flnkSnslig me
laqkolis sublima ironi, att framstSUa allt såsom det åi
f och for sig; och verkligheten har rStt fattad i ochföi
eig nog mycket underbart. Romantiken återförde idea
lismen, men återförde med detsamma de historiska for’
mer, under hvilka den. sist upptrådde, medeltidens o»
der, det föråldrade och öfverlefda, mot hvilket redai
Cervantes polemiserade, men denna idealism var ensidig
ty på andra sidan .låg realismen, verkligheten, objecti
vite ten, hvilken de Jeke upp toga. De förde konsten tit
Stranden, men kunde icke åt den slå en brygga öfvei
till den motsatta sidan. - Detta Sr framtidens riktning
hvars poetiska Siare och förebådare Almquiat Sr, lika
som i andra Moder Goethe, Walter Scott m. fl. (se Alm
quists franska afhandling öfver framtidens poesi). Alm
quist Sr tfven en kämpe för den nya tidens stora
politiska riktning, till ett fritt folklif, hvårföre han ocl
synnerligen på’sina taflor framhafver folket t. ex. bon
den, hvilkens lefnad förut ansågs opoetisk. Almquisi
’anser ingen sfer opoetisk, hvsrken den ligsta eller dei
högsta, ty han finner hos alla någonting rent mensklig
och allt sådant, det må vara vackert eller fult, helt
eller brustet, Sr poetiskt då det fattas med konttnärålici
eller från artistisk ståndpunkt. Deri ligger till en de
Almquists Shakespesriska natur. Denna Almquists theo
retiska åsigt. af poesien tror man Innu icke hos honon
hafva kommit till full klarhet oeh conseqoens i tillämp
ningen. Deraf hirleder Attérbom det bisarra och
barocka i hans arbeten;, andra hårleda det af en intre
diss-harmoni, Snnu andra, och dessa med minsta skSl, af
af-fectation och dæmonisk eller satanisk illvilja. ”Den ritti
»Naken." aänar Atierbam.” tinaer fastmera i ett SflSI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
