Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kit; fastän till tin »tyrka forsrigad, af ttider han doi
ovilligt sitt valde* enligt hvad andfa taflan framstalle
Uter Nordånstormen i en Utmärkt lycklig sång tolka ai
herom och ännu cn gin g försöka att med yrande vå
upprätthålla hans thron.. Men värman ir honom för ma
tig, och denna dras af svanor och lärkor med de her
llgäste toner. ’Denna värma har äfven lossat Malarei
fjettrar. Huru dess hölja åter blifvit liflig, mfilas i tr
dje taflan. Men sommaren hvilken fröjdar de flesta, b
reder dock här och der en enskild hedröfvelse och de
ta uttryckes pfi det mest Intagande sätt i en fiskarfli
kas täcka sfing, i hvilken bon sörjer sin nn bortseglam
fästman. Ännu en gång framsteg dock Vestans ljumn
flägtar, hvilka dock nu egentligen framfara för attutri
pa vinterns slut. Och nu börjas teckningarne af dagei
glättiga mejini8kolif och beredelsér till djurgårdsf&rdi
med en grotesk-poetisk och mycket väl lyckad mfilnil
»rf bacchanaler pfi skomakarhärberget, i femte taflan*
de återstående taflorna Se vl lifvet vid Djurgärden, för
mera symboliskt, i början af sjette och hela sjnnde ta
lan, hvaremot förf. egnåt hela fittonde fit teckningen
promenaden i parken, och uppdragit den afiomvexland
in beskrifvande, än lyrisk, än dramatisk, än satirisk, i
elegisk, som de förbihvimlande föremålen i sig sjelft
iro. —I nionde taflan har han med den påkomna aftonen n
turlifvet återtagit sitt välde, men i glättigare, mildai
och lugnare gestalt, genom Elfvors och vänliga akog
trolls lekar symboliserad och djnpare i hjertät intryck
genom den intagande målningen af Qärilns begrafninj
och ändteligen uppkommer sömnens Genius, för att nu
en skön sång gifva en lika ljaf hvils, som dagens frö
der varit gycklande och oskyldiga. Och denna sig u
vecklande, milda stämning, fruktan af hvaije ren fröjd, I
jas t det som gifvér én sfi förträfflig hållning åt denna con
position, liksom’dess enhet bildas deraf, att allt atår
ett nära förhållande till virens och M^Js förening, oc
de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
