Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bien neddragen till den verklighet, fiom näppeligen kan
vara crassare. Herr D. har drifvit charakteristiken and*
till carrikatur, gjort sina figurer till boueffoner, och
öf-vermålat dem med tjockå, skärande färgor. —
Emellertid är allt hvad D. diktar friskt och trejligt, allt andag
glädje, ”Jefnadslost och mod och hopp” och det
äridea-sa allvarsamma tider rätt skattbart. Rätt är derföre
anmärkt: ”Ett utmärkande drag hos Dahlgrens sångmö —
och ett som säkert icke haft ringa inflytande på
ben-nes bibehållna lifskraft’—• är att hon aldrig pustat och
snokat., pjunkat och famlat om i* ”aningarnes” och ”ma- *
ningarnes” limgsigtiga dimma- Melankolisk är hon —
från Svenska 6ångens anlete utplånas svårligen detta drag
— men det är då en varm och innerlig, stark och tor«
hoppningsrik känsla, som slår de sorgsna, men derforo
ej alltid klagande, aldrig jemrande accorderne.
Skalken och natursångaren taga dock snart lofven af
melankolisten och om den första ibland i sitt yra sjelfsvåli
far fram bland met^r och rim och reson, som en hel
svärm lössläppt^ skolpiltar i en fruktträdgård, äro dock
Upptågen alltid roliga, gnistrande af qvickhet och —
oförargliga« Förnuftet, tankens allvar och helhet
komma dervid ofta nog i klämman, men hela virvvarret är
ändå så lustigt och gör, med allt buller och bång, i det
hela så liten skada att ingen har hjerta att förarga sig
öfver dessa Rabulister med mjölknior till gatstenar. Det
ir en Nordisk Carneval som här drifver sitt spel.
—-Men plötsligen kastar Pulcinellan af sin löspnckel och
sina brokiga lappar — och för den öfverraskade blicken
framstår en gestalt, forstlig i skick och åtbörder; han
rör sig med ädelhet och behag; allvar och djnpsinne
hvila på den höga pannqti, poesins eld brinner i hanø
öga och den af blixtrande diamanter öfverströddA
drageen är rik, skön och harmonisk, från det största till det
minsta. — Sådan är Dahlgren*9 (Dagl. Alleb. 1838.)
Samlade skrifter, ”Dahlgren*) har en egenskap, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
