Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•finhet, misstroende till så vål sveket och egennytten9
spm oskulden och karleken. Om förf:s tyckliga instinct
och poetiska hjerta, äfven här, stundom tagit ut sin
rätt, och röjt sig in i en behaglig naturmålning, in i
ett stilla offer &t Astrilds gudom eller skönhetens och
oskuldens blida makter, än slutligen i en äkta komisk
skildring; så har likväl det hela blifvit alltför mycket
betingadt af en realistisk betraktelse öfver
raensklighc-tens förhällandc till lifvet, och poesiens till de högsta
idéerna för all timlig varelse.
För det andra företer 6ig i Hr C:s vittra alster en
brist uti plan, helgjutenhet och underhållen konststil.
De äro öfverhufvud löst iliopkomnä; kunna på flere
ställen afskäras, liksom de kunna fortsättas ännu längre.
De äga — med andra ord — ej tillräcklig enhet och
symmetri, och utgöra icke en sjelfnödvändig utveckling
af cn viss tanke, klart fattad, säkert genomförd» Hän*
drlscriia växa ej upp på en gemensam rot, och sluta sig
ej tillhopa i en löfkrona. Det är derföre, som man kan
iped välbehag dröja vid en detalj, utan att känna sig
omotstindligt förd af längtan efter resultatet. Förf, har
för litet beräknat perspectivet. Men han liar jemvfil
förbisett, at en poetisk framställning, som upptager längre
clk*r oädlare föremål, dess mer har behof af konstens
förädlande, renande hand. Hr C, har — hvarför man
häl Jer honom räkning — und\ikit i allmänhet denna
slip-priga grund; och hans afsigt har aldrig varit, att genom
irSgra för den rena sedekänslan anstötliga drag skaffa sig
bundsförvandter i menniskans svagheter. Men deremot
har han icke alltid kunnat förhindra, att en ocli annan
beekrifning, som ögonskenligen innebär en nyttig och
lärorik åsyftning, genom sin brist på adel gifvit ett
oangenämt och i det hela lika litet moraliskt, som
östhe-tlskt intryck: t, ex, berättelsen om Mari Syring och
hennes moder (tiggar-käringen), galanteriet mellan Kloc*
karen Torrstadius och Mamsell Gnatli. meUair Läasbock-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
