Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
medelmåttan, lika mycket underlägsen Franzén, som h*n
i de rent idylliska Sr honom offer läggen; i de förra fin*
nes for liten lyrisk kraft eller konst hos Rimeberg och
I de sednare hos Franzén förmycken konst. Franzéns
lyrik, ehuru Sfren han Sr en reel skald och episk, har
pä en gång det företrSdet, att den éj besväras
af’Runebergs nlgot för myckna expansion och uppräknande af
evigt skärma naturföremål, ”sjöar, bäckar, källor,
skogar, foglar, träsk" o. s. V., hvarigenom R. ofta dels
glömmer bort dels ej nog kraftigt skildrar det
vSsendt-liga, som inom denna ram skulle framställas, det
kraftiga och genomskinliga uttrycket af de enkla, rena,
oskuldsfulla barndoms- och familjekänslorna, hvilke
Franzén, utan eller med ram, så klart, så genomskinligt,så
lifligt, så concentreradt vetat att framställa. Genom hans
Idyll går en lyrisk åder, hvilken thyvSrrl saknas hos
Runeberg. Men när ’ deremot Franzén upptrader i ed
mera episk form, lfgger honom denna lyriska åder Si
till vida i vigen, som hans reflecterande jag förstör det
cpiskn lngnet och ger smaken af en viss förkonstling
t. ex. Emili (uti hans sednare idyller har ålderdomeiå
försvagat detta lyriska element, till fördel för deras
episka vSrde, men till nachdel för deras poetiska, ty dé
hafva blifvlt betydligt mattare). Runebergs episka idyll
har dérföre företrädet för Franzéns genom nteblifvandet
af detta lyriska. Deraf har man det lugna, det omstäddligt
och fullständigt vidlöftiga, det ointresserade och genom’
skinliga, som ar R:s odödlighet och som bevisar lika
mycket en medfödd afgjordt episk natur, som ett djopt
konstnärsstudium. Hvar rad Sr noga öfvertinkt och ansad»
.man tycker aig se hnrn skalden vigt hvart ord på
smakens våg och huru linge och med hvilken framgång haik
gått i schola hos Homeriderna. Också känner jag sedan
nyare tider få så episka skalder.. Man kunde nämligen
ifven anföra Voss och Göthe, men den förra hörde ej
till den elastiska, utan den triviala skolan, och har derforé
Svenska Poet. Hitt. ’ 88
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
