- Project Runeberg -  Svenska poesiens historia / Del 2. Ifrån 1809 till 1839 /
597

(1839-1840) [MARC] Author: Carl Lénström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Iro fällt jemngoda med hvilken tom helst t Goethei
Hermann und Dorothea , att ej tala om Föst’ Idyller s
hvilken med allt sitt mästerskap dock är for trogen
co-pist, för litet poet och idealist. Språkets musik blir på
Runebergs harpa så vekt som Italiensk^ och Finska, sk
kraftfullt som Spanskan, så kantigt som Engelskan, allt
efter innehållets skiftningar,. — hexametern blir under
Runebergs hammare glatt som en damaskerad klinga*
böjlig som ett vax, säker som ett stål — skön som
Tegnérs hexameter, och har klang endast något mindre än
Stagnelii, ty en mera klingande svarfvas kanske aldrig
mer på svenskt språk.

Vi talte om Hermann, und Dorothea. Visserligen
har denna dikt väckt Runeberg att skrifva episka
idyller, men Runeberg är derföre lika litet en imitatör, som
Goethe for det han väcktes af Voss’ Luise och Voss foi;
det han väcktes af Ilomeri Odyssé, den första idyllen*
Men någon skulle nu kunna fråga: är t. ex. Elgskyttarné
poesi ? Denna dikt är ju bara en rent nederländsk hus-»
lighets- eller genremålning k la Teniers * eller
Bond-Breugbel; h vilka stora poetiska idéer finnas der? Är o
tiggare, bondlurkar, gårdfar ihandlande, gamla käringar*
bondpigor, drängar, m. m. poetiska figurer? Ser jag lif«
Tet ur någon större, vidsträcktare synpunkt i denna dikt?
— Min vän! det medges, att i Elgskyttarné äfvensom i
Hanna talas ej om riddarslott, kungamantlar, frökenvis*»
dom, stjernor, Starkodder, Roland, Cupido, Mercurius,
Verldsåsigt, aningsdimma, tjusningsflistrihg, Orest och
Arist m. m,, men icke dessmindre äro och förbiifva
dessa dikter, poesi. Hvarfore? månne derföre att de arö
idyller, och det står i Ästhetiken, att idyllen hör till
»poesi och enkannerligen episk poesi? Pah! en galning
den, som svär att tro på allt som ‘resonneras i tyska
ästhetikor. Grekerna hade ingen Ästhetik, likaledes
Engelsmännen icke ännu, och dock anse båda Homerus
(Odysséen), Theokritos> Goldsmith (The
vicarofWake-fleld), Crabbe m. fl. för poeter. Hvarfore? Emedan alli

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:03:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lcjsvpo/2/0257.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free