Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Yid sidan af denna milda ,, Tinliga Gestus stöd en krai
fullare skald med Davids harpan på aln arm, och angl
strängar, som under sekel varit orörda, och väckte t
ner, asm ännu sekler skola genljuda i’ Sveriges temp
och ge vingar åt svenska folkets husliga och offentlij
andakt,
« Nu öppnas helt nya utaigter ofver diktens forlofv
de land. Åt alla sidor af bildningens historia, på al
mensklighetenli lefnadstaflor kastade sången ain siareblic
Först vallfärdades den tillbaka i tiderna, for att ifrl
seklernas fjerran och det forngamla Sverige hämta m
del till pånyttfödelse, till skapelse, af ett sångens un(
Sverige. Tvenne sångarchörer tågade samtidigt äter m<
reliquier och byten från sina peligrimståg till andra fo
svunna t|der* Den ena Chören kom från Medeltide
romantiska regioner, och hemförde som spolia opima i
rik skatt af djuptänkt lyrik, en fin spiritualistisk lc
nadsåaigt, rik på tankar och känslor, men esoterisk,
en och hvar kunde läsa på dess inne de stolta, m<
osvenska orden: Procul este profani* Denna sång v
också sällan rent svensk* På färden från Romantike;
källådror i det södra Europa, hade Karavanen besö
Dantes, Tassos och Ariostos, ja Petrarchas graf var,
Tyskland gjort bekantskap med Cervantes och Calderoi
med Shakespeare och Milton* Frankrike beträdde di
ej med sin fot, om ej för att trampa på den Ludvigs)
sångartidens trofeer. Den stannade längst i Tysklan
ännu i dag speculationens och glosornas, djnpsinnigh
tens och tråkighetens, den djupaste poeqies och denåj
ta kälkborgerlighetens förnämsta tillhåll* Ej under de
.före, om den romantiska såugchoren hade svårt for a
i Sverige finna sig hemmastadd. Den lefde derfore ti
stor del på utländska lån, mest åf poesiens tyska bank
rer. Detta var så mycket underligare, som den hac
rikedom nog inom sigi om den felat framtaga den ec
dr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
