Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lander. I»oUm, Hofsecreterare, It89, ifaref en
ly-vitk lirodikt: Heleane högnodiga betraktande och den
etraffade förmätenketen eller Arachne förvandlad till en
spindel, Komiek Opera 1760 samt Aeie och Galathea,
Heroiek Ballet 1770, som ha ledighet lör slagen. —-•
Jfih. Wellander, Kämnärapreses i Stockholm, död 1782,
•kref enligt Sutif W:s plan Thetie och Pelée, Opera
1770, mest utmärkt för én ’ledig versiScation.
Spiken. Sidan har Sverige inna ej haft af‘nigon
hittre beskaffenhet, ott vi nodantage Runebergs
Epoa–dikter. Svenskess lynne ar dertUl för lyriskt, hetaigt;
•det sk&r hverken Ht att akrifva eller lisa ett längre episkt
arbete, slrdeles der det skall glömma sig ajelft. Deasntom
kunde Epos allraminit ianas under den franska smaken,
som undertryckte det naturliga, kraftigt nationella, för att
ge allt en gentil ton och göra del hela fvickt och pikant
genom äntttheser, allegorier-och raieaioner. DerfÖre
miaa-iycksdes Celsius och de följande. Likväl anslgs Tåget
’Sfvär Bäk -en Eng tid för mästerligt. Denna hjeltedikt
i 12 doger på Alexandriner ntkom 1785; Författaren
ir Grefve G. F. Gyllenborg, Creut’s vän, f. 1731,
Can-relHrftd, död 1808. Detta Epos, hvaröfver Leopold
skrif-vit en bok, Sr i Henriadens smak, kallt, trikigt,
pre-jtiöst, och endast dess partier hänvisa på ett poetiskt
Inre. Detta skaldens poetiska element, särdeles hans
inilda känsla, uppenbarar sig på sin vackraste sida i hans
•Elegier och lyriska qväden, slrdeles Får-, Seminar-,
Hoét- 0oh Vinter-Qvdden ; Hennitkane Nöjen ook
filandet Afehedet från Ungdomen, Odet öfver Själens
styrka. flans Satiren Ferideföraktaren och öftoer ndnp
rännar sakna ej lifligs teckningar nr hvardagslifret, men
väl komisk kraft; hans i dramer: Svear högtid, Birger
Jarl, Sune Jarl, Penelope och Det Nya Herrskapet
sak-da i hög grad dramatiskt lif; Fablerna aro ledigt nog
berättade, men fnnehllla mera rhetorik -än poeai, hvil-
41 *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
