Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kaat på Notarenj. ctt odödligt misterstycke; Sorgen»
tov, öfversittning efter Claudia«; Prettqigningen, Hvem
iar rätt. Kärleken» pkilosojih*, ypperligt; De tvfnne
Nunnorna; Fideicomit»; Mina nya rum; Kellgren» Fre»
irika och Till den evigt dyrkade (skaldens maka), en
herr lig svSUesång; Of ver Silfterstolpe»
Fqeterlandikäna-iau;. Till’ Fransén;. Ofrer Oxenstjernas Dagen« stunder ;
Och bland de skämtsamma Sagorna: JEglé och Annett,
lekande, qvipk, gratiös; Den vackra bedjertkan,
Byxorna och Den nya Kolonien eller Bevolution i Sångkon«
»ten. Visserligen har kritiken mpt dessa stycken haf$
åtskilligt att anmärka, så vll om anläggning, som annat,
men om man skjuter ofullkomligheterna på tiden och
fullkomligheterna tillskrifvas Leopold, ■& torde man éj
kunna, fråndömma Leopold ett ram bland rår. vitterhets
bättra skalder, det förnämsta bland de Akademiska un«
.der hans tid. Vissa af hans stycken skola sakerllgei)
öfvergå till odödligheten såsom classisks.
Åfven Oxenttjempt blomstringstid inföll under pe«
riodeps. middagsstund, Sfven han. tillhör genom flertalet
af sina arbeten dgnas smak, ehuru han äfyen genom sitt
natursinne och sip lutning till Engelsmännen, Thomson
och Milton, samt Tpsso, omedvetet visade tidens trånad
till något bättre. Född 1750, undervisad af Bergklint,
blef han till slut Riksmarskalk och dog 1819- (Arbe*
ten. SL 1805—16, 4 D., 182$-den 5:te D.) Han är
be-ékrifeande poet, has i Skördame och Dagen» ttunder
tecknat Naturens lif, årets och dagens historia, land«
■kapstaflor med Viogåkersbönder till staffage* Hos den«
’na skald fanns känsla, fantasi och sinne för naturlifvet,
men allt detts hade ej nog djup, ty hans uppfostran höll’
honom qvar på ytan. Det är smärtsamt att se denna verk-?
ligen poetiska naturs ofta fraktlösa trånad till en tid af
nen innerlighet och ett djupare själslif. l.vår tid hade
hans naturmålningar, i fall man innu haft smak för sår
dana StilHifa stvekaa nå ver», tv teckningar af Svend;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
