Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Var god, men förmågan had« han icke. Sålunda Sro al
hana originaldikter torra och forråda liksom hans öfvre
sittningar brist på makt ofver språket. De sednare ku:
na knappast vara mera omusikaliska och tungfotade. Oi
giaalets versslag mäktade han icke begagna. —
6fversättare voro ej följande, men de tillade i sii
briglualförsök ett eller annat eget element. J. D. Wt
lerius, (Cancelliråd, Vitterhetsförsök, 1 H. St. 1881. .
Viiør och Sångstycken, 2 H. St. 1800, 11) ar mlndi
pnärlcvärdig för sina öfversättpingar, sina dramer, sii
prisbelonta lärodikter: -Sanningen, Tålamodet, Den al
månna Kärleken, Quinnan och Mannastyrkan, som, ehi
ru i Akademiens rhetoriska smak, dock hafva ställen i
kraftigt uttryck, lyckliga målningar och träffande tai
kar, in för sina o»*or. I ’dessa eftersträfvade han hi
mor, men fick blott det epigrammatiskt-pikanta. Ej sä
lan har detta slagit sig olyckligt ut och gifvit effecti
utan effect, likväl hafva andra lyckats ganska bra. Oer
ren Ir egen, bor ej jemföras med Bellmans, som ir hel
annorlunda och troligen aldrig varit förebild för Walt
rius. Poemer sådana som Braminen och Cort*o/on,hafi
bredvid sig lik» utmärkta dryckesvisor, af ljuf idyllis
färg, patriotisk värma oCh lyckad qvickhet, t. ex. Ja
helsar dig fredliga flagga (Siven. efter Overbeck); Aj
tonen, Förr lefde &c., Min »ista önskan, önskningamt
Dryckes-utskott, Riksdagstisa, Den Svenska visan, Mii
fosterland och flera andra, som skola med nöje sjunga
och låsas ännu rätt länge. Walerius har här visat e
poetisk talent, som ej utan obillighet kan bestrida
honom. —
Chorceut, Kullberg och Lindegren äro hvarannan dei
lika, att hos dem öfvervigde ett nästan hos alla samti
da poeter befintligt melankoliskt element och ett ute
slutande lofajungande af husliga sällheten. De delad
ofta tidens tvenne grundförvillelser, den ena, att mai
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
