Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mar genom de bastu dikterna af denna deta siste och stör*
ste Minnessångarcp i Nørden.
Lorenzo Hammarsköld, seetens kritiska Thor, (f,
1785, Student 1801 ? Magister 1812, Amanuens vid K.
Bibliotheket i Stockholm, död 1827.) 1 Poetiska
Stu-i/iW» St; 1813, visade han att han ické val kallad til)
Skald, jLfven om nägra styekpn, t. cx* Skulden* äd#,
Strömkarlen, Frejas* f*täk, Skridsfcofarten, Kärleksguden
i Indien, Visayi: Lilla Føgét, ej aro uitap. behag, och
Rimthnssiaden (som filt øiri sista fulländning af Attterr
bom) viéar förtrolig bekantskap med det gamla Epos*
Versen )iade |ian dock aldrig i sitt vild, Några noveller
i Sju timmar på Vittja , St. 1821, samt noveller i
Opoetisk Calender äro ej-misslyckade, Biand hans kritiskt
lärda arbeten märkas: Försök till Kritik öfver Schiller,
St. 1808 j ‘ Kritiska bref förande Leopold* Saml.
Skrifter, Christianstad 18lO, Sr ef öfver Plotin, SL 1814*
Svenska Vitter hoten, 1818’, 19, Ny uppl. 1832, Philo*.
Studium i Sverige, St. 1821, De Bildande Konetern a*
.Historia 1817, Philosophiene Historia, 3 1). 1825—27
m. m. Hammarsköld var en outtröttlig forskare,
poly-historiskt bildad, utrustad med kritiskt skårpsinne,
filosofisk blick och känsla för poesi, roen led
afmingakvif-veri, hade en vanvårdad och ojemn stil , vår ej noggrann
1 sin litterärhistoriska kritik, dömde allt efter sina idealer
och blef derföre högst obillig mot minga författare, äfven
af partihgt ledd gtt utan sang ufcpsa sin galla for
tillfället, di han dock i grtmden, var en godsint man; Hans
‘minne ar dpek i vår Litteratur oförgätligt, ty han bröt
hanor för dén litterärhistoriska fdfks&thgen öfver den
svenska Vitterhetens pch Filosofiens Histeriä, äfven i
Konsternas historia har han lemnat det första försöket;
han har grundlagt <ep djtfpate kritik j ty hans Ssthetiska
’fisi&ter toro resultater af tidehvarfvets yppersta
specu-iationer i denna sfär, och torde med förbättringar i it-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
