Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dertill bar han för liten -konstnärfulländning, för litet
ideer, ej episk, t; dertill saknar han lugn och
åskådlighet, qj dramatisk, emedan han saknar tillräcklig
kännedom af mennisken och lifvet, alltså förmåga att
teckna karakterer och anlägga compOBitioner. Af allt
hvad han skrifvit ar endast det lyckadt, som är lyriskt
eller lyriskt beskrifvande t. ex. en ypperlig lyrisk idyll
Eårleken,, Ckörer i Agne, beskrifningar och sånger i
drapaerne och båda Eposdikterna.. Åsarna är det
vidlöfti-gaste poem på svenska., men har trasslig, alldeles
oepisk plan, inga väl hållna karakterer, och foga eller
åtminstone blott sporadisk åskådlighet. Den fornnordiska
apparaten har stelnat till manér, det [-groteskt-vidunder-}iga-] {+groteskt-vidunder-
}iga+} blir öfverdrifvet till komiskt, hans bildförråd är
högst enformigt utan variation o. s. v. Likväl har
Asar-pe sköna partier af lyrisk och naturbeskrifvande art, ty
skalden ser med originellt öga naturen, och lif besitter
lian alltid. — A. Å. Afseliw (f. lT85,-Pastor i Enköping)
öfversatte med poetisk hng Sæmunds Edda 1818, ntgaf
folkvisorna och författade 1 deras stil några nya af stor
förträfflighet, t. ex. Nackans Polska. I dramat: Den
siste Folkungen lyckades han mindre. Slutligen har han
utgif-vit Spanska Folkets Sagohafder,2D. 1839—40,ett lofvärdt
arbete. — Earl August Ntcander, (f. 1709, Copist, död
1839. Dikter, St. 1885, 26, 4 8. - Nya Dikter, St.
1827, 2 H. — Rane« var det, Upsala 1829. — Haspers*
der, Örebro 1835; Lejonet i öknen, St. 1838. Minnen
från Södern, Örebro, 2-D. 1831, 39. Sami.Dikter, IB.
St. 1889.) Han är en af våra lyckligaste beskrifvande
lyriker så väl genom versens och diktionens prakt och
fulländning, som ock genom ett verkligt poetiskt sinne
för det sköna i Historiens verld. Han är icke alltid nog
lyriskt djnp och rik på inre hjelpmedel, ideer, för att
kunna hemta allt ur sig sjelf, derfore fäster han sig
helst vid ett yttre ämne, som han dock skönt uppfattar
och’behandlar. Derfore skildrar han så vackert Napo-
44 *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
