Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jåy Slaghelius, Almquisty Vitalis % Livijn,
Dahlgren och Fahlcrants.
Af dessa stora skalder hafva Tal flera utgått or, d.
▼. s. låtit sig bildas af, den romantiska skolan, men i
deras basta dikter finnas inga eller fä spår af imitation.
Erik Johan Stagneliusf (son af en Prost på Öland,
sedan Biskop I Kalmar, f. 1793, Student i Lund, sedan
f Upsala 1812, der han tog Cancelliexamen 1814, E. O.
Gancellisi i Eccles. Expedition 1815, Copist 1819,
Can-cellist 1822, belont 1818 af Sv* Acad. för Qvinnoma i
Vorden, död i Stockholm 1823, ntgaf onder sin lefnad
Wladimir, St. 1817, Liljor i Sar on, SH.St. 1821^^
chanternay St. 1822. Saml. Skrifter 3 B. 2 nppl., St.
1830—32. — Ny nppl. 1837) ar en af Sveriges största
lyriker i dess högsta mening, speculativ och naturmy«
thisk som Atterbom, hvilken en tid var hans forebild,
känslig såsom Lidner, innerlig som Vitalis, klar i for«
men som Tegnér, och dock alltigenom samma stora
Stag-nelias. Han ar en af de djopaste skaldenaturer, har
rikedom på stora tankar, uttryckta i den mest fulländade
forms försmältande välljud. Genomskinlig är han alltid,
om man undantager några Btällen, der Gnosticismens
terminologi framhafves. Han är rent lyrisk i all slags
konstform, bär öfverallt med sig sitt jag, sitt öfver
Uf-vets gåtor reflecterande och med skapelsen
sympatbisfe-rande jag, sin mörka verldsåsigt, sitt hat mot materien
och de 1 verkliga lifvet, hvars kallelse-han, förledd af
Gnosticismens dualism, misskände. Han är lyrisk, an«
tingen han diktar ett Epos eller ett Drama. Wladimir
är ett Epos utån egentligen episkt ämne och episk ton
med de herrligaste skildringar och på de praktfullaste
hexametrar. Maria är för sina beskrifningars fägring eft
mästerligt episkt fragment. Blenda, ett romantiskt epos,
är deremot såsom för mycket Wielandiskt lättfärdigt, miss«
lyckadt. Gunlög, ett fragment, har flera tackra beskrif-
rr. n. Jli<.ma. oi»a f/i|{an(^ø • tiJ*bnt» t
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
