Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vid periodens början skrefvo C. G. Walberg (f. 1788,
Secreterare, dod 1821 (?) Ugglévtksbalen 1814, 16 och
liera liderliga berättelser, samt Fr* Cederborgh (f. 1784,
Brukspatron* Uno von Trasenterg, Streng. 1800, 10,
S D., Ottar Tralling% St* 1810—18* 4 D., samlade t
Ungdoms-tideférdrif, 0 B. St. 1834), som med talent från
den komiska sidan skildrat svenska seder, landtjnnkare
och betjenter, visserligen, utan egentlig humor och poesi,
men med mycken liflighet i genremålningen*
Sedermera skrefvos temmeligen obetydliga romaner af
Frök-norne R*** och Cronhjelm (f. 1784, gift Berger). Den
första historiska roman på svenska skref G* W.
Gutnæ-lim (f* 1780, Kyrkoherde, en af den-nya skolan. Thor A
Bonde eller slutet af Albrechts regering. IJps. 1828,
1 B.), med mycket romantiskt lif* Hans exempel
följdes af öfversten Grefve P* G* Sporre (f. 1790. Den
si-sta friseglaren, St. 1832. 3 D. och Adolf Findling, St’*
1830), trogen i teckningen af tiden, men utan djOpare
poetisk blick; och O. K i Snapphanarne 1831, och Sista
Aftonen på Ostanborg 1833, afven underhållande, men
utan större poetiskt djup och icke heller fullt lycklig i
imitationen af Walter Scott* —1 den historiska genren skrefvo
ifven Mellin och Kullberg. G. H. Mellin (f* 1803,
Pa-■tors-Adjunct i Clara) har med mycken talent, trogen
costymteckning, täck idyllisk skildring och förträfflig
stil, författat många täcka noveller, dels ur Sveriges
dels ur andra länders historia: Blomman på Kinnehulle,
Johannes Fjällman, Kolarflickan, Pavo Nissinenr
Nae-tna9 Ondalaconda m. fl. — C. A. Kullberg (f. 1813,
Kammarjunkare), har lyckats väl ibeskrifvande dikter, ej
Illa i lediga och qvicka skildringar af hvärdagslifvet t. ex.
i de qvicka Cederborgbska romanerna i O—20 och En ung
mans Memoirer, men bäst i Gustaf III och hans hof9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
