Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
yttra till en dam, hvilken hade sin plats bredvid
mig.
»Har ni någonsin förr haft något att göra med
Sokrates?»
»Visst icke! Jag kände honom nästan endast
från skoltiden, då jag läste gamla historien. Nu
kom han först och lät mitt skrifbord röra på sig,
sedan flyttade han på soffor, stolar och alla andra
möbler i våningen. Han visade sig såsom en ganska
skämtsam ande.»
»Huru vet ni, att det var Sokrates?» vågade jag
anmärka, då berättaren vände sig till mig för att
finna ännu en åhörarinna. »Visade han sitt anlete
för er?»
»Fi donc! Huru kan ni förutsätta något sådant?»
utropade spiritisten. »Tror ni att vi äro
andeskådare? Nej, de tiderna äro längesedan förbi. Det är
just deruti spiritismen visar sitt andliga företräde,
att vi alldeles icke hafva behof af att se de aflidna,
utan förnimma dem på ett mycket högre och
fullständigare sätt. Jag har ett medium i mitt hus, ett
ungt fruntimmer, hon sitter just der borta vid
spiseln, och genom henne skref Sokrates, att det var
han, som besökte mig blott för att förströ sig på en
liten stund. Han förklarade sig vilja komma igen
en annan gång för att lemna mig några
upplysningar om det äktenskapliga lifvet i Athén på hans tid
och om åtskilliga husliga förhållanden, hvilka, efter
hvad han antydde, skola på ett fullständigare sätt,
än hvad hittills skett, för oss framställa fru
Xantippas verkliga karakter. Det ser ut, som skulle
Sorates sjelf gräma sig öfver allt det förtal, hvarmed
man under årtusen öfverhopat Xantippas minne.
Sokrates var onekligen en stor man, efter allt hvad
man tror sig veta, men nog var han väl litet
slarfvig af sig och gick kanske ut ibland för att drifva
omkring på torgen och prata med andra dagdrifvare,
under det hustrun satt hemma utan både olja och
vin. Sådant kan reta en qvinna.»
»Min herre är historieforskare?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
