Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
290
god tid. Han stod alltid tidigt upp, om han
också kommit aldrig så sent hem, och satte sig
genast till skrif bordet.
Ingen fick störa honom.
”Gösta lilla, vill du komma ut och dricka
té nu?” frågade frun och knackade på sin mans
dörr,
”Låt Kristin bära in det. Jag har inte tid
att komma ut till dig.”
Det var det vanliga svaret. Strax därefter
var kunglig sektern färdig att begifva sig bort.
”Kära Gösta, går du redan? Vill du inte
titta in till barnen först? Karl längtar så mycket
efter dig ... Kanske han får komma in till dig?
Han är strax färdig.”
”Nej, Klara lilla. I dag har jag rakt af inte
tid. Du vet, hur kär jag är i barnen, men min
dyrbara tid få de små tjufungarne inte stjäla
från mig.”
”Men, kära Gösta...”
”Se så, Klara lilla, adjö med dig! Hälsa
barnen! Jag skall tala med kamrer Palm innan
jag går upp i banken ... Hör du, det var sant,
i dag kommer jag inte hem till middag.”
”Inte i dag häller!” sade hustrun och såg
ledsen ut.
”Nej du, jag skall äta på Rydberg med ett
par bekanta. Det är fråga om ett nytt bolag.
Se här har du biljetter till föreläsningen på ve-
tenskapsakademien. Jag hinner inte gå dit...
Adjö, adjö!”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
