Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
+
”Pappa godkänner således arbetet?” frågade
Fredrika småleende.
”Godkänner! Jag förklarar den rocken vara
bäst sydd af alla rockar här i staden under se-
naste århundradet. Jag tror till och med, att
Svenmans klumpiga stygn fått ett elegantare ut-
tryck. Det är alldeles märkvärdigt... Men jag
begriper bara inte ... Och här har jag legat i
dvala på soffan. Det är trolleri.”
”Här har du trollkarln, pappa lilla”, ropade
Fredrika och öppnade dörren för Leander.
Salvin såg underlig ut. Det kunde märkas,
att de mest motsatta känslor stridde inom honom.
Han ville bryta ut mot den fräcke ”bönhasen”
som gick i vägen för riktiga mästare som svu-
rit borgared och för hvars uppspanande och be-
fordrande till välförtjänt straff han gjort sig så
stort besvär. Men tacksamheten för att se sig
hjälpt ur knipan samt i synnerhet beundran för
det makalöst snabba och ovanligt vackra arbetet
fingo dock öfvertag.
Mästaren räckte den ödmjukt bugande och
rodnande unge mannen sin hand och sade:
”Leander är en styf karl. Jag tycker gärna
han kunde säga farbror.”
Fredrika klappade i händerna af glädje och
flög sedan sin far om halsen.
”Tack!” sade Leander och tryckte den fram-
räckta gamla borgarehanden. ”Farbror må dock
väl förstå, att inte en människa kan hinna med
så mycket på en enda natt, i synnerhet om det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
