Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
89
välsignelse 1 vida kretsar och föra civilisationen
fram åt!...Ja visst, det var uppgiften! Men den
innersta driffjädern vore dock att skaffa sig så
stor afkastning som möjligt på kapitalet. Det
kunde också hända, att arbetet betalades illa och
att brödet därför vardt otillräckligt för arbetaren,
att välsignelsen i de vida kretsarne stundom vardt
till förbannelse, att civilisationens framåtförande
icke alltid gick så raskt, att det till och med nå-
gon gång hade en förarglig likhet med tillbaka-
gång ...
Och sådant kunde en bankdirektör sitta och
grubbla på midt i natten i ett af nutidsljuset så
genomflödadt rum? Knapt troligt, och likväl såg
Agaton Östholm ut alldeles som hade hans tan-
kar gått i den riktningen.
Men så tänkte eller drömde han visst något
annat. Han såg sig kanske i det glada kamrat-
lifvet på Scylla och Charybdis i Upsala, på Norr-
backa och Hagalund vid Stockholm och huru lilla
Annette med den nätta bindmössan fängslade
honom på Tre Liljor, under det han förstörde
faderns pengar och gjorde sig själf omöjlig till
befordran i rikets ständers bank.
”Aldrig se’n har jag haft så roligt!” utropade
han och sprang upp från stolen. Han såg sig
med muntra blickar omkring i det ljusa rummet,
men vardt plötsligt åter allvarsam, strök med han:
den öfver den höga pannan och sjönk å nyo ned
vid skrifbordet.
Så såg han sig vid en ung och älskvärd kvin-
nas sida. Hon hade gift sig med honom af kär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
