Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
119
icke att en dag förklara för sin hustru, det han
ämnade gifva ut ett korrespondentblad.
”Det föder sin man, det”, försäkrade han.
”Jag skrifver samma sak till en hel mängd lands-
ortstidningar.”
”Men, käre Anders”, invände hustrun, ”kan
du göra det?”
”Kan! Hvarför inte? Bor jag inte i Stock-
holm? Är jag inte literatör?... Åh, jag skall
nog skaffa mig nyheter från själfva regeringen,
från ämbetsverken, handelsvärlden och konstvärl-
den. Ser du, det är något helt annat att vara en
sådan där redaktör som har ett blad till sitt för-
fogande mot en stackars literatör som springer
efter nyheter. Korrespondentbladets redaktör kan
gå till själfve hans excellens statsministern — ja
hvarför inte till hans majestät? — och interviewa.
Vet du hvad det är? Det har jag lärt mig. Man
"går bara in till excellensen och säger hvem man
är och ber honom i sanningens intresse tala om
hvad han tänker i den eller den saken, hvilka
hans planer äro och huru han ämnar drifva igenom
dem. Han kan naturligtvis inte vägra att tala
om alt detta för en pressens man som har en
mission att uppfylla... Förstår du, Klara lilla?”
Det tycktes som hustrun icke riktigt fattade
”missionen” eller också fruktade hon för svårig-
heterna. Men hon frös, och barnen fröso. Hen-
nes varmare klädesplagg hade flyttats till pant-
banken. Icke hade hon tid att gå ut, ty hon
måste se efter Ofelia och Horatio, och icke hade
hon just lust att knuffas med folket på gatorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
