Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
267
år se’n? En arbetare kommer aldrig längre, sa
jag, och då menade jag på ärligt sätt... ursäkta,
det var inte sagdt nu för att vräka ur mig nå-
got mot Jepson. Vi ä slagna till slantar, sa”
jag, och en sådan blir aldrig en riksdaler. Aldrig
har jag åt minstone blifvit någon och inte nittio-
nio af hundra andra. Nu är jag utsliten, orkar
inte med murslefven längre och har svårt att
klättra på ställningen. Men Jepson som nu gör
rakt ingenting...”
”Gör jag ingenting?” utropade Jepson häftigt.
”Ne-hej, det kan väl inte kallas att göra nå-
got, då man för ett sådant latmanslif... ursäkta
jag menar inte ondt och vill inte komma med
något förargligt.”
”Jag skall säga Erikson, att jag inte hinner
med alt hvad jag skall göra, att jag är värre
utsliten af min sysselsättning nu för tiden än
då jag stod med murslefven i hand. Jag sofver
inte om nätterna bara för att jag är för mycket
trött. Sådant kallas europeiskt slaflif, har man
sagt mig.”
”Åh, håken häller”, utbrast Erikson och såg
spefullt på sin forne kamrat.
”Ja, jag har mången gång önskat mig till
baka till ungdomsåren vid bruksämbaret... Det
ges inte något dummare än att skaffa sig rike-
dom. En rik person har svårast af alla.”
”Ja, ja, det kan nog hända”, medgaf Erik-
son eftersinnande, ”att det är svårast af alt att
vara rik... näst efter att vara fattig, förstås.”
—0j00—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
