Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
270
Han var både artig och hjärtlig, men med en
viss storståtlighet i ord och åthäfvor.
Det samma upprepades af de äldre bland de
åtta, i synnerhet af det sorterade lagret. Visst
sågo de tre äldsta fickorna något besvärade ut,
men deras täcka ansigten logo likväl, och det
var ett riktigt hjärtligt leende, tyckte man, i
fall man ej vore alt för sträng iakttagare.
Den store skådespelaren var balklädd med
storartad hvit halsduk, hvars snibbar föllo långt
ned på västslagen. Hans frack var kanske icke
så ny, men satt utmärkt, och de fina, fastän gan-
ska nötta benkläderna draperade sig med konst-
närlig smak öfver ett par glänsande blankläders-
skor. Håret var brändt och väl pomaderadt.
Det hela såg ståtligt ut.
Flickorna hade en mera besynnerlig än smak-
full utstyrsel i bjärta färger, med många band,
fjädrar och paljetter. Det såg ut såsom hade
man i största hast gjort några för sällskapslifvet
oundgängliga ändringar i en teatergarderobs bro-
kiga innehåll. Det var något fantastiskt uti alt
i hop, stötte kanske en smula på zigenare, men
det var lif och färg, och en vacker flicka kan
kläda sig huru hon vill.
”Se på Esmeralda!” utbrast Gregorin och
gjorde en stor åtbörd, pekande på en af flickorna.
”Det är behag i hennes kostymering, skulle jag
tro.”
”Skall det bli kostymbal?” frågade jag helt
öfverraskad.
”Skämtare!” svarade skådespelaren och gjorde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
