Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
310
huset med nummer sju. I portgången stodo några
karlar och stängde vägen samt skrålade af full
hals. Kvinnan ville bana plats för sig och kam-
rern, men en af de skrålande karlarne tog tag i
henne med mindre höfviska åtbörder. Hon slet
sig lös och bad sin följeslagare bara stiga på.
”Det är öfver gården”, upplyste hon.
”Å hå, se på Svensonskan som kommer med
herrfolk!” utbrusto karlarne och tillade några
mindre vackra ord.
Kamrern förehöll dem det opassande i deras
uppförande och sköt en af dem till sidan samt
begaf sig, följd af deras skrål och hånande utrop,
öfver gården. Maskinistens hustru visade vägen
upp för fyra smala trappor, där det luktade vått
murbruk och från hvilkas väggar man kände fuk-
ten rinna i strida bäckar, men där det var alldeles
mörkt. Genom några dörrar trängde ljudet af
grälande röster och skrikande barn.
”Hvem bor alt här?” frågade kamrern som
fann uppgången mindre inbjudande och med
möda trefvade sig fram.
”Åh, inte känner jag alla”, svarade den unga
kvinnan. ”Det är två hushåll på hvar förstuga,
utom uppe hos oss, där en lägenhet står outhyrd.
Nog skvallras här alldeles orimligt, men man
känner ändå inte hvarann... Stig på, herr kam-
rer! Här är dörren. Vi ha min sann ingen gas
i de här trapporna. Det är bara i stora huset
åt gatan.”
Skenet och lukten från en osande fotogen-
lampa slogo emot de inträdande. Rummet var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
