- Project Runeberg -  Så vann han Stolts Jungfrun /
7

(1890) [MARC] [MARC] Author: Concordia Löfving
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

att när det sa ändtligen kom en tid, då ingen giljare på länge hördes
af, da började stolts jungfrun ledas vid. Och sa har hon nu
slutligen förmatt den gamle kungen — som alltid varit svag
för sin enda dotters nycker, emedan hon är sin moders afbild
i fägring, fastän ej i vett — att färda ut ett påbud, att eho det
vara må. som kan vinna öfver kungadottern i tafvelspel. honom
skall hon höra till: och rätt får han till riket jemte henne, när
kungen samlas till sina fäder . . . Xu har stolts Signe haft
nog att roa sig med pa den sista liden; ty giljare ha åter
kommit, ännu fler ätt förr. frän östan, vestan, nord och sunnan.
Men öfver alla liar hon segrat — och är nu. om möjligt, ännu
mera full af öfvermod än förr!

T ROL LQVINN AN,

Hrn-hm! högmod går för fall!

HER1 HERT JARL (med ott hånfullt leende i

Sa har jag också tänkt det skulle gå. i synnerhet om
någon stod bakom skådebanan och gräfde fallgropen i ordning . ..
Jag hade i förgår ett möte uti skogen, hvilket bragte mig i
tankarne en list, som nog skall lyckas, ifall du hjelper mig.

Jag hörde en usel vallareman spörja helt noga ut en kolare
i skogen om allt prinsessans görande, och om det påbud, som
konungen låtit utgå. Deraf slöt jag mig till, att den stackaren,
så eländig och namnlös som han stod der, visst hade fräckhet
nog att våga tänka på att söka vinna öfver kungadottern uti
spelet ... Då rann den tanken plötsligt upp hos mig: om
man kunde lyckas ställa så till, att stolts jungfrun finge sådan
eländig man till brudgum! — Det vore hämnd i sanning! , . .
Hur det skulle kännas för henne, att se på honom, denne tiggare
med tofvigt. lurfvigt, smutsigt hår, som sticker fram i raka
testar emellan hattens nötta brätten och tiggarkåpan, — denna
Tgg, som böjts af träldomssysslor, — hans tunga låter, — lians

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:05:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lcstolts/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free