Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 72 –
Jarl! . . . Han skall göra dådet, som jag ej sjelf kan föra ut! . . .
Sigrunes fader drap min moder. Jag svor att hämnas; men
jag fick ej se min fulla hämnd på fadern. Nu skall hämnden
i stället kräfvas på hans son re’n nästa natt!
(Tiii tvà af dvergame:) Snart går den grymma solen upp och
drifver oss tillbaka till vår håla; men när hon nästa gäng far
ned i vesterhafvet och natten bryter in, då skynden 1 er
oför-töfvadt hän till Heribert Jarl och lemnen honom detta budskap
från er herrskarinna. (Hon lemnar dem en lång och bred trästicka, pä
hvilken runor äro ristade, vänder sig derpå med en ilsken, hotande åtbörd mot
den plats, der sigrune ligger.) Hade du stannat qvar i din ringa hydda,,
bortglömd af verlden, så skulle jag kanhända ej brytt mig
om, ifall du fanns till eller ej; men nu kommer du här och
korsar min väg — vågar kräfva riket af gamle kungens hand,
för att der breda ut din usla, fega lära . . . och derför skall
du dö! ... och kungen och kungadottern ma följa dig i
döden! . . .
Heribert Jarl skall pä mitt bud med egna händer släppa
lös den röde hanen öfver kungsgården i denna natt, se n faller
riket honom med lätthet till . . . Då får jag den magt jag tikar
efter; tv det blod ban offrade uti min dryck, det binder hans
vilja med oslitliga fjettrar vid Hvndlas starka vilja! . . . Döden-s
blir dll i denna natt! Går ut till höger och följes af alla trollen och
dvergame, som trippa efter henne i hastig fart, under det att de alla skaka sina knutna
händer hotande mot Sigrune. Musiken, som härunder låtit höra ett doft,
olycksbådande och vildt tremoio. öfvergår småningom till ett mildt, smäktande adagio.
Trastens slag höres melodiskt från ett träd bakom källan.)
SI (t NE
(som hela tiden suttit försjunken i tankar och betraktat den sofvande, fattar
nu sakta med begge händerna om hans hufvud och flyttar det från stenen ned på
sitt knä, och ser derpå oroligt omkring sig till alla sidor.’
Hvad var det för en underlig, orolig känsla, som kom öfver
mig nyss, liksom hotades iiau af en fara? . . . Hvad är det
för en underbar, brännande längtan, som rör sig uti mitt bröst —
att den stund måtte komma, att jag måtte få offra mitt lif för
honom . . . och så med min död fullt försona mitt onda hjertas
uppsåt, eftersom ödet ej unnade mig att. fa lefva för honom! . . .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
