- Project Runeberg -  Så vann han Stolts Jungfrun /
115

(1890) [MARC] [MARC] Author: Concordia Löfving
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 115 —

Tillägg.’

Då tredje akten torde rara för lång till att utföra på scenen,
har förfn ansett sig höra vidtogo följande omarbetning af dess senare
del (sidä. 50—63.)

Sid. 50: SIGNE (sansande sig något)

Ja, . . . men hvad vet du om honom?

SIGRUNE (högtidligt.)

Den Gud, som de bäste af våra fäder blott anat dunkelt,
Han har uppenbarat sig hos ett utvaldt folk i fjerran öster, och
från det folket har kännedomen om den högste Guden kommit
äfven till länderna vesterut — till Grekland, Välskland,
Frankland, Allemannien, Irland och Bretland . . . Ja, den mde Guden
är han; ty han står ensam i sin magt och härlighet, mera
upphöjd öfver våra fäders drömde gudar, än desse öfver men’skors
ätt! . . . Grundämnet till allt det som skapats bär han uti sitt
eget väsende; och af detta danade han verlden, drifven af sin kärlek
till den sköna meirskobild, som aflats af hans tanke — hans
eget väsens återsken . . . Ja, allt han skapat af kärlek och till
kärlek; — och åt men’skan gaf han magt att nyttja och ordna
allt. i verlden på sådant sätt, att det för henne kan slå en
kärleksbrygga öfver till Guds sköte.

SIGNE (tankfullt.)

... En kärleksbrygga till Guds sköte?

SIGRUNE.

Ja, ty Gud är kärleken, och blott i Honom vinner
menniskan förmåga till evigt, saligt lif . . . Att älska, ser du, är att
lefva . . . Sjelfviskheten dödar men"skosjälen med långsam, qvalfull
död! Den är det ock, som är upphof till den grymma strid,
som rasat årtusenden man och inan emellan; ja, den har uti
sin blinda dårskap till och med slitit det ljufva band, som af
begynnelsen förenade man och qvinna — det bandet, som dock
skulle vara uttryck för den högsta kärlek här i verlden! . ..

SIGNE.

Men kan man väl tvingas till att älska?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:05:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lcstolts/0125.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free