Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett barndomsminne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bårar i hörnet af Tyska brinken väntade på
arbetsförtjenst, och det var ej något sällskap för ett barn.
Den trånga gatan erbjöd icke tillfälle till lek.
För att skaffa mig ett extra nöje på
namnsdagen tog min mor mig med sig, då hon gick till
Munkbron för att göra uppköp. Vägen gick utför
Tyska brinken, hvars nedre del, Joakim Bryggares
gränd, redan då aldrig nämndes med det namnet.
Man gick förbi Lankasterskolan, där magister
Fineman förde ett strängt regemente i ett hus, som nu
är nedrifvet och lemnat plats för en del af
Mälartorget, samt kom till klappbryggan, en lång, på
vattnet flytande träbro, som på ett par sidor
om-gf den storartade sopbacke, hvilken då låg midt
i Stockholm och hvarje dag bearbetades af
dussintals karlar, som gräfde i denna ofantliga
afskrädeshög, lassade innehållet på skottkärror och sköto
dessa öfver klappbryggan, tappade en god del af
innehållet och vräkte återstoden på de skutor,
som där lågo under testning, uppfyllande hela
trakten med den vidrigaste stank. Så såg det ut
på 1830-talet där Mälaretorget och Köttorget nu äro
belägna.
Vid Munkbron var då för tiden icke den lifliga
tillförsel, som i våra dagar, men grönsaker, om ock
få och mindre goda, bär och blommor funnos att
köpa i månglerskornas korgar. Bord och tälttak
kände säljerskorna icke till. Och likväl var det en
högtid att få komma dit och få sig ett kvarter
stickelbär for sex styfver,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
